Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Julfrid som pirrar

Annons

Folkvandringen till diverse butiker gjorde henne helsvettig. Vi möttes varuvagn mot varuvagn - i smockfylld butik - där hennes kundvagn överlastats till brädden.

Hon var pensionär med mager börs, men kände sig tvingad att julhandla till barnbarnsbarn.

- Absolut inte till de stora, de får klara sig, sa hon och råkade stöta till en överlastad brandbil. Som föll i golvet tillsammans med en blunddocka...

- Jemmeligen, nu gick det väl sönder och jag får betala dyrt...

En vuxen son, kanske pappa till förväntansfulla barnbarnsbarn, erbjöd sig att plocka upp, undersöka prylarna och dra kundvagnen.

Han släpade fram den ena leksaken efter den andra.

- Den här - eller den här då?...

Plötsligt blev det för mycket för den julhandlande "pensionisten".

Hon torkade svettpärlor från pannan, bad om en stol för att pusta ut.

Jag hörde henne viska för sig själv.

- De har allt, ett överflöd utan dess like. Varför ska jag gamla mänshan gå skallgång bland leksaksdiskar?...

Vi är många, vi är tusenden, ja miljoner människor som fogar oss i ledet av julhandel - för flera miljarder...

Alla säger: vi ska ta det lugnt, men julbrådskan smittar så in i "bängen".

Efter fyra veckors intensivt bärande på matkassar, fyra veckors funderingar över klappar, pengar som aldrig räcker, jakt på den riktiga, bästa och rätta julskinkan, veckor av julpostande, rusning efter frimärken som alltid är slut på närmsta inköpsställe, havererat saffransbak, diplomatiskt säkerställda toppmöten med vänner eller släktingar, längtar man nästan tillbaka till ett idylliskt förr...

Hurdå förr? Slädfärder och månsken över Ångerman-älven? Ett idylliskt förr, med knastrande brasa i köks-spisen, broderad duk på brödbrickan och julmorgons gröt hos farmor.

Det vilade en sorts vildmarksromantik över julens snöhögar större än skyskrapor. Till detta en sorts ro och förnöjsamhet över julklappar som verkligen behövdes, mössor, vantar, ett par snygga strumpor.

Det var på den tiden julskinkan smakade julskinka. I tid när julgranarna (huggna dagen före julafton) aldrig barrade före trettondag Knut och samhällets alla ungar samlades till årets största händelse - julgransplundring på Folkets hus.

Dan före dan... julglanen gnistrar och glimmar, amaryllisen blommar och hyacinterna doftar. Glädjens högtidsstund är snart inne.

Vi tror att vi vill ha julfrid, stilla dagar med kura skumning, brinnande ljus...

Men tankar om frid ryms inte särskilt länge hos oss nutidsmänniskor.

Frid betyder försoning inom människan, djup inre stillhet.

Efter några dagars stilla ledighet skulle fridsoförmögna rastlöst börja vanka av och an, småäta, nervöst zappa på fjärrkontrollen, gripas av längtan efter något att fylla tromrummet med.

Frid är svårt, frid kräver övning.

Varför inte börja nu?

Med små nyttiga "fridspass"

- exempelvis under julhelgen...

GOD JUL kära läsare!

GITTAN KNIFSTRÖM NORDEN

Mer läsning

Annons