Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jobbar för högre lön

Annons

Henry Nilsson har tidigare under många år jobbat i Dalarna. Först åt ABF och sedan som konsulent åt Dalarnas länsbildningsförbund. Det var i den rollen han kom i kontakt med Estland i början av 1990-talet.

Sedan 1996 bor han i Dalarnas vänlän Viljandi. Där jobbar han nu med ett projekt som går ut på att bygga upp och stärka den fackliga verksamheten i Viljandi.

- Anslutningsgraden till facket är väldigt låg, någonstans mellan 10-15 procent. På sjukhuset är 280 av de 450 som jobbar där med i facket. Det är väldigt högt med estländska mått mätt. Inom hotell- och restaurangbranschen är det nästan ingen alls som tillhör facket.

Enligt Henry handlar väldigt mycket om att ändra attityden till fackföreningar.

- Fortfarande associerar man facket med Sovjet-tiden. Facket var då en del av det kommunistiska partiet. Dessutom är den regering som Estland nu har helt emot facklig verksamhet. EAKL, som motsvarar svenska LO, anser att det inte går att prata med den nuvarande regeringen, säger Nilsson.

Henry pekar på att lönerna, generellt sett, är väldigt låga i Estland.

- Jag tror att medellönen ligger på cirka 5 000 estniska kronor i månaden. Men då drar Tallin-området upp lönerna. Här i Viljandi ligger medellönen snarare runt 3 000. För den första tusenlappen behöver man inte skatta. Därefter är skatten 26 procent oavsett vad de tjänar.

- Att driva ett företag här kan förstås vara mycket lönsamt. Förutom de låga lönerna finns det mycket välutbildad arbetskraft i Estland. Många har en gedigen högskoleutbildning och det är inga problem att hitta ingen-jörer. Datoriseringen har gått fantastiskt fort.

Däremot tror Henry att rädslan är överdriven när det gäller farhågorna att billig estländsk arbetskraft ska välla in i Sverige.

- Det är klart att det kan förekomma en del. Men min känsla är att de flesta nog vill vara kvar här i Estland och jobba. Och åker man till Sverige, så är det inte estländska löner man vill ha. Då vill man ha svenska löner.

Henry hoppas nu att stärkta fackföreningar i Estland ska hjälpa till att få upp lönerna. I det projekt som Henry är med och driver, med mycket stöd från Dalarna, är målet:

4 Att höja lönerna.

4 Att få till stånd fler kollektivavtal.

- På många ställen saknas kollektivavtal helt.

4 Att öka anslutningsgraden så att facket blir betydligt starkare.

4 Att jobba hårdare med arbetsmiljöfrågor.

- Industrierna här är ofta fruktansvärt dåliga på att sköta arbetsmiljön. Där finns det mycket att göra, anser Henry.

Exempel på dalaprojekt som genomförts och ska genomföras i Viljandi:

4 I september ska Handels hålla en utbildning i säkerhet för butikspersonal.

4 Skogs och Trä-förbundet har haft en utbildning i arbetsmiljö.

4 Kommunal har genomfört en grund- utbildning för fackligt förtroendevalda för anställda på sjukhuset i Viljandi.

Enligt Henry är det extra angeläget att få upp lönerna, eftersom priserna ökat en hel del sedan Estland blev medlemmar i EU.

Vissa saker har blivit väldigt mycket dyrare, och Henry berättar att han och frun bunkrade socker i våras.

- Vi köpte 200 kilo socker, eftersom vi konserverar mycket mat. Före den 1 maj kostade sockret 4,10 kronor kilot. Nu, efter medlemsskapet, 18:50.

Fotnot: För 100 svenska kronor får man drygt 160 estländska kronor.

JAN SVENSSON

Mer läsning

Annons