Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Jag har mycket att tacka dom på gymnasiet för"

Annons

I våras gick Kalle Drakos, 20, ut det treåriga fordonsprogrammet vid gymnasiet i Ludvika.

Äntligen hade han nått målet som under högstadietiden verkade lika ouppnåeligt som drömmen om sju rätt på lotto.

- Han genomgick en ganska stor förändring här på gymnasieskolan. Han tyckte inte alls att det var roligt under högstadieåren. Den inställningen försvann här, här fick han jobba med det han tyckte om, säger yrkesläraren Bosse Rudh om sin tidigare elev.

Kalle har en svensk mor och en grekisk far och de första åren i hans liv bodde familjen i Grekland.

- I Grekland förstod de i skolan att jag hade dyslexi (läs- och skrivsvårigheter) och jag fick göra proven muntligt.

När Kalle blivit 13 år bestämde sig familjen för att flytta till Sverige. Morföräldrarna fanns i Ludvika och modern fick jobb på Stensvedens dagis medan fadern driver ett företag.

- Jag kunde prata svenska men det var en del ord som jag inte förstod. Jag trodde att det skulle bli svårt att få kompisar i skolan men det gick hur bra som helst redan första dagen.

Kalle började på hösten i sjuan på Kyrkskolan. Det var inledningen på några riktigt svåra år. Han hade med sig papper från Grekland som berättade om handikappet.

Papperen dög dock inte. Kalle måste genomgå tester i Uppsala och det tog sin tid innan detta blev gjort. Under tiden var det meningen att han skulle hänga med i skolarbetet.

- Det gick inget vidare. Någon extrahjälp erbjöds inte och jag fick inte göra proven muntligt förrän det fanns papper från Uppsala.

Åren i åttan och nian vill han helst glömma. Vissa lärare stödde honom på olika sätt medan det inte alls fungerade i kontakterna med andra lärare.

Det bestämdes att Kalle Drakos skulle gå om nian. Halva tiden läste han kärnämnena engelska, svenska och matematik medan han den andra halvan hade praktikjobb på Volvos plåtverkstad i Ludvika.

- På Kyrkskolan garanterade dom att nu skulle jag klara kärnämnena. Men jag kunde inte stava på svenska och inte heller på engelska. Jag fick inte den rätta hjälpen.

Det var nu som Monica Wiker vid gymnasiets IV-program kom in i bilden. Kalle Drakos skulle kunna börja på gymnasiet utan att ha med sig godkända betyg i kärnämnena från grundskolan.

Här fanns personal som kunde lägga ned mycket tid på varje elev. Första året klarade Kalle Drakos av grundskolans matematik och svenska och innan andra året var slut hade han även fixat engelskan.

- De använde helt andra och bättre metoder på gymnasiet och man blev behandlad som en vuxen, vi elever togs mera på allvar.

Parallellt med kurserna teoretiska ämnen genomförde Kalle Drakos fordonskurserna. Här utmärkte han sig, enligt Monica Wiker, som en av de absolut bästa eleverna genom tiderna.

Tredje året på gymnasiet började han med teoriämnena för gymnasiet och klarade flera. Men inte riktigt alla som behövs för att kunna söka till högskolan.

Nu gör inte det så mycket. Kalle Drakos har papper på att han har utbildning för att klara ett jobb som bilmekaniker.

Direkt efter skolavslutningen i våras fick han sommarjobb. Under två månader arbetade han på bilverkstaden hos Björkmans Bil i Marnäs.

- Det är en bra kille. Han är en djäkel på att jobba men i bland gick det lite för fort, säger verkstadschefen Mats Rusback.

Nu hoppas Kalle Drakos att få jobb på någon bilverkstad i trakten. Drömmen som hägrar lite längre fram är att starta en egen verkstad.

- Jag har mycket att tacka dom på gymnasieskolan för. Och så är jag väldigt tacksam för att mamma ställde upp så mycket och hjälpte mig med läxorna.

TORBJÖRN GRANLING

Mer läsning

Annons