Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Jag har inte råd med ett Irakkrig"

Annons

... Jag blir så less!...

Att behöva lyssna på detta eviga klagande om att: "Guuuud, så jobbigt det är med den här Irakfrågan, att det ska vara ett sånt tjat, vad man än gör så hör man bara om krig och Irak, usch finns det inget bättre och NYARE att ta upp"

kommentar |

Jag undrar hur många gånger jag tvingats att lyssna till liknande klagomål från vänner och bekanta under de senaste veckorna? Det är för mig ett allvarligt bevis på att det globala engagemanget hos "vanligt" folk = NOLL.

Jag kan på sätt och vis förstå dem, då många anser att debatten har urartat och hamnat på en nivå som egentligen inte borde vara acceptabel när det avhandlas om en sådan alvarlig och svår konflikt som det här är.

Irakfrågan har helt plötsligt kommit att bli en enorm kommersiell debatt, en stor fet medieblåsa skulle man kunna kalla det. Men i en vidare eftertanke är det inte speciellt svårt att förstå varför det har deklinerat sig inom media den sista tiden, USA är inblandade och då är det sådant man måste räkna med.

Under de senaste dagarna har jag dock fått helt andra reaktioner än tidigare: "Åh... herregud, bensinpriserna kommer kanske att stiga till 30 kronor per liter om det blir krig i Irak. Det får inte blir krig, det har jag inte råd med!"

Jag skulle kunna spy över den här vidriga kommentaren. Det som oroar mig starkt är det faktum att majoriteten av den svenska befolkningen inte engagerar sig och tar ställning i viktiga frågor förrän de själva blir berörda på ett eller annat vis. Bara det att kläcka ur sig en kommentar som att bensinpriset kommer att stiga radikalt vid ett krig, då det finns andra argument som att exempelvis oskyldig civilbefolkning kommer att dödas vid en attack, är för mig ännu ett bevis på hur egoistiska vi har blivit.

Naturligtvis är jag väl medveten om att ekonomin kommer att drabbas av ett krig och att detta kan ge förödande konsekvenser för oss och även för de mer utsatta i världen, men vi måste ifrågasätta den realitet som visar att det behövs ett visst hot mot svenskens egen bomullsbäddade vardag för att lyckas väcka intresse att vilja förändra och påverka. Jag anser att vår mentalitet helt enkelt borde ifrågasättas - och framför allt vår moralitet, om vi nu har någon sådan kvar.

Jag tycker att vi västerlänningar är pinsamma, då vi fortsätter att tuffa på med vår starka strävan efter mer välfärd och bättre resurser och kvalitet, utan att vi ens ägnar en tanke på att vi möjligtvis kör över ett flertal arma människor som blir lidande av vårt starka materialistiska begär. Det är för mig fruktansvärt tragiskt.

Slutligen vill jag bara påpeka att om det är någon av er som vet med er att ni har fällt någon likartad kommentar som dessa ovannämnda, vill jag bara säga: Håll er till den förstnämnda, då den "bara" väcker ilska medan den andra, i alla fall, gör mig illamående!

ERIKA SUNDQVIST

Mer läsning

Annons