Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Jag är jättenöjd med Afrika"

Annons

"Jag har börjat med Afrika. Afrika är jätteroligt. Jag är jättenöjd med Afrika." Det har Sara som går i trefyran skrivit som svar på veckans utvärderingsfrågor i sin planeringsbok.

En gång i veckan, på en bestämd tid, har alla elever på Montessoriskolan varsitt planeringsmöte. Det är deras alldeles egen stund med sin lärare, det är då den kommande veckans uppgifter ska planeras in och förra veckans arbete utvärderas.

Målen skrivs ner i planeringsboken. För Sara är veckans mål att lära sig digital tid och att arbeta med jordens inre.

- I boken ska de också svara på om de uppnått förra veckans mål, och om de inte har det tala om varför, säger montessorilärare Marie Westin, och så berättar hon om Pelle:

Pelle kunde på planeringsmötet häromveckan absolut inte förstå varför han inte uppnått sina veckomål i mattematik.

Han hade ju arbetat på jättebra och absolut inte legat på latsidan:

- Då bläddrade vi i observationspärmen - jag observerar barnen i klassrummet, gör noteringar hur det går för dem och vad de gör - och då kunde vi se att på måndag hade han läst mycket, och på tisdag var det likadant. Ja, hela veckan hade han läst jättemycket.

Observationen mynnade ut i en dialog som ledde fram till ett nytt veckomål för Pelle - lite mer matte lite mindre läsning.

Marie Westin och Christel Janols sitter tillsammans med rektor Barbro Rosander och kollegorna Sylvia Wiksten och Birgitta Andersson och diskuterar hur de arbetar med dokumentation och individuell planering, och varför:

- Det är viktigt att de får känna framgång, att de kan se sin kunskapsbana, och att de känner att de har inflytande över skolarbetet, säger Christel Janols.

I montessoripedagogiken planerar man skolarbetet både i små veckomål och i övergripande terminsmål. Alla elever har egna individuella mål där "måsten" samsas med favoriter, i bakgrunden finns givetvis de stora målen i skollag och läroplan. Tanken är att alla inblandade ska ha en gemensam bild av vad eleven kan och gör.

Ryggraden i all planering är utvecklingssamtalen. Elev, lärare och föräldrar träffas en gång per termin för att tillsammans titta bakåt och framåt och sedan revidera den långsiktiga utvecklingsplanen.

I den ska elevens mål i ämnen som svenska, engelska, matte och kultur finnas med, elevens syn på sitt eget lärande och mål för den sociala utvecklingen. Maja i femsexans långsiktiga mål är till exempel att hon ska öva på sånt hon verkligen behöver och bli klar i tid.

Ett krav för att få delta i Skolverkets projekt är att skolan redan kommit en bit på väg i arbetet med individuell planering och dokumentation, vilket Montessoriskolan har. I hela landet är det bara ett 20-tal skolor som blivit inbjudna och syftet är att hitta ny vägar att arbeta med individuella planer och dokumentation i skolan. För enligt utbildningsdepartementet är ett kriterium för hög kvalitet i skolan att eleven själv känner till och förstår målen med sin utbildning.

På Montessoriskolan i Falun hoppas lärarna att projektet ska ge dem möjligheter att arbeta mer ordentligt med portfolio. De vill också arbeta vidare med att göra läroplanens mål tydligare för eleverna och utveckla föräldrasamtalen.

I ett år ska projektet pågå.

ANN-SOFIE MASTH

Mer läsning

Annons