Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingmarsspelets verkliga höjdare

Annons

Den två timmar långa konserten som Lars Pierrou avslutade med When the saints go marching in med en sådan intensitet och glädje att ingen kan ha lämnats oberörd. Lars kan rycka med sig åhörarna som den bäste predikant, tur att hans Helgumroll i Ingmarsspelen bara är skådespeleri.

I övrigt var programmet varierat och finstämt. Nåsspelmännen och Nåskörerna under Erland Östergrens ledning gav färg åt arrangemanget. Förutom artisterna från Ingmarsspelen framträdde också Helena Tenstam, Bosse Gärds, Anders Emilsson och systrarna Johanna och Sofia Östling samt Monica Andersson som presenterade programmet och spelade tillsammans med norkse fiolspelmannen Inge Gottland från Röros.

Programmet började med att mimdansare Maria Eggerns läste en dikt av Elmer Diktonius, Jag vill gå...

Bortgångne musikern Anders Hessler hyllades då Anna Eidning och manskören sjöng, Då flyger mitt hjärtas fågel, i ett arrangemang som Anders gjort.

Anna bjöd också på en fin och kraftfull tolkning av The Lords prayer och tillsammans med Lizette Pålsson sjöng hon Gordon Summers, Fields of gold, till Bosse Gärds gitarraccompagnemang medan Adriana Savin dansade.

Byns Mats och Helena Tenstam tillsammans med Martin Lindström spelade och sjöng visor av Dan Anderssonoch Fred Åkerström.

Evert Sandin medverkade i flera nummer, han framförde bland annat sin välkända version av ett äkta Rättviksbröllop.

Lars Pierrou, predikant i Ingmarsspelen, konstaterade nu att det skulle vara skönt att sjunga en andlig visa på riktigt och så klämde han i med. Jag har hört om en stad ovan molnen. Det blev också, Som en bro över mörka vatten, innan han drog alla med sig i, When the saints...

Den entusiastiska publiken stod upp i bänkarna och applåderade.

- En sådan här dag är det toppen att vara ordförande i Ingmarsspelen, konstaterade Malte Sandström då de medverkande avtackades.

JAN NORBERG

Mer läsning

Annons