Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inger är alltid nyfiken

Annons

Inger Nordström Gustavsson fyller 60 år, men säger att hon är nyfiken som en tonåring.

Det är en egenskap som hon haft nytta av i sitt liv som konstnär.

- I bland vill jag måla men vet inte riktigt vad. Då börjar jag med lite färg vet du.

Det som började med landskapsmålningar på 1970-talet, har med åren blivit mer abstrakt. Symboler eller varför inte en blå spiral, kan lika gärna dominera bilden. Ofta väljer hon andliga motiv.

Inger varvar målandet med textilkonst. Sedan hon kom till Berga i Husby socken för drygt tre år sedan, har hon bland annat hunnit göra broderier till kyrkorna i Husby, Långs- hyttan och Stjärnsund. För tillfället håller hon på att göra i ordning en ståla till Vika kyrka. Det är halsduken som prästen ska ha under mässhaken.

Inger växte upp vid Säters sjukhus. Där arbetade hennes föräldrar och de röda personalbostäderna låg alldeles vid skogsbrynet. Patienterna drev jordbruk och skogsbruk och det fanns gott om djur.

- Ingen av mina föräldrar var jordbrukare, men ändå har jag faktiskt vuxit upp på landet.

I dag ser det annorlunda ut. Sjukhusets åkrar har ersatts av en golfbana och många av de gamla husen är rivna.

Förr var hospitalet en stor arbetsplats och det fanns det gott om barn i området. Inger och hennes kamrater åkte på hölass. Under vintrarna såg de hur patienterna bröt stora isblock ur sjön, som lagrades i spånen vid sågen.

- Det var mest pojkar i området, men befallare Petersson hade en dotter som hette Lillemor. Hon var min bästa kompis.

Skolan var Inger inte särskilt road av. Därför blev det bara åtta år. I stället började hon gå i lära på Götes foto och hjälpte till i butiken, mörkrummet och i ateljén. Ett arbete som hon fortsatte med, när hon flyttade till Västerås.

Men innan Inger lämnade Dalarna, hann hon med att bli lokalkändis.

- En dag sade min mamma att nu har jag skickat in en bild på dig för du ska bli Säterjänta.

Tillsammans med fyra andra, blev hon kallad till intervju. Inger var den enda som verkligen kom från Säter. Hon tror att det kan ha haft viss betydelse, när hon kröntes den där midsommaraftonen i Säterdalen 1963.

Morgonen efter sändes radioprogrammet Kvar i dalen. Artister som Lill-Babs, Sven-Erik Wikström och Jenny Lind-stipendiaten Margareta Jont, stod för underhållningen.

Inger var också med förstås.

- Jag var ofta med i Säterdalen som blomsterflicka när det var uppträdanden, berättar hon.

Teatermannen Rune Lindström, engagerade Inger och kompisen Lillemor, som folkdansande statister i ett bygdespel. Hon fick också träffa stjärnor som Anna-Lena Löfgren, Ulla Sallert och Monica Zetterlund.

Inger fortsatte i fotobranschen i Västerås under resten av 1960-talet.

- Sedan blev det Sigtuna och till slut hamnade jag i Östhammar.

Hon hade gift sig och fått tre barn. Hennes dåvarande make blev erbjuden en tjänst som sotarmästare i Östhammar och familjen flyttade dit.

Det var också där som hon började måla på allvar.

- Konstnärsföreningen hade fått ta över en gammal järnbod som utställningslokal och plötsligt träffade jag jättemånga likasinnade, säger hon.

Efter 20 år i Östhammar hade barnen flyttat ut. Då skiljde sig Inger och skaffade ett hus i Härjedalen. Hon öppnade galleriet Naturens under och jobbade som sekreterare åt en sotarmästare.

- Men klimatet var inte min grej, säger Inger som gillar att odla blommor.

I trakterna kring Hede, växte inte ens tussilago på våren.

I december 2000 åkte hon till Smedby i Hedemora kommun, för att hälsa på sin syster. Där fanns ett litet hus som gick att hyra.

- Ja, jag flyttar hem igen tänkte jag då. Och nu är cirkeln sluten, jag är tillbaka i Dalarna efter 40 år.

Nu bor Inger tillsammans med sin sambo Berndt Sers i Berga by. Hon arbetar som kyrkvärd, målar, syr och snart ska hon börja dreja.

- Jag har fått en drejskiva av min sambo i 60-årspresent och en brännugn hade jag förut.

Födelsedagskalaset har hon delat upp på tre dagar. Förra helgen firades hon av barn och barnbarn. Idag blir det öppet hus i Berga.

- Och nästa helg kommer mina syskon, så då ska vi fira igen. Det är praktiskt att dela upp det, annars hinner man aldrig träffa alla ordentligt.

JOHAN KÄLLS

Mer läsning

Annons