Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingen välfärd utan samordning

Annons

Den största delen av intäkterna står kommunerna för själva. Skatteintäkter, avgifter samt övriga intäkter står för drygt 85 procent av verksamheten. Av dessa utgör kommunalskatten 68 procent. Statsbidragen står för cirka 15 procent av kommunernas intäkter.

Kommunernas verksamhet är till 85 procent styrd av tvingande lagstiftning och på resterande 15 procent ska gatuunderhåll, kultur, fritid och andra frivilliga åtaganden täckas. Vi har alltså en situation där 85 procent av intäkterna styrs av kommunerna medan kostnaden för välfärdservicen styrs via lagstiftning från riksdagen till 85 procent.

Riksdag och regeringen kan givetvis inte möta befolknings krav på välfärdstjänster med de 15 procent statsbidrag som utgår till kommunerna. Den stora intäktskällan år 2002 enligt SCB var kommunernas skatteintäkter på 256 miljarder kronor vilket ska jämföras med totala statsbidraget på 57 miljarder (generellt 40 och riktat 17 miljarder kronor). För att tillgodose olika angelägna behov och krav på lika välfärdsutveckling i alla delar av landet använder då riksdag och regering lagstiftningsinstrumentet för att garantera detta.

Jag har förståelse för detta sätt att styra landet och mina anhöriga i Norra Norrlands inland ska från min utgångspunkt ha samma möjligheter till välfärdstjänster som invånare i södra delarna av landet. Det medför dock att nuvarande politik för kommunalt självstyre allvarligt kan ifrågasättas.

Tar man ett konkret område som antalet platser i särskilt boende kan jag konstatera att Säters kommun har lägst antal platser per 100 invånare över 80 år. Hedemora har 21,5, Borlänge 21,8, Falun 22,9, Gagnef 19,7 och Säter 14,6 platser/100 inv. 80+. Omsatt till antal platser som övriga kommuner kan minska för att komma ned till Säters nivå blir för Hedemora 68, Borlänge 172, Falun 243 och Gagnef 29 platser. Med detta exempel vill jag visa att Säters kommun ligger några år före i omstruktureringen av verksamheterna jämfört med omgivande kommuner.

Vad har politiker i Stora Skedvi för glädje av att kunna påverka beslut i Säters kommun om det innebär att särskilt boende i Skedvigården kanske måste läggas ned i nästa besparingsomgång på grund av för höga kommunledningskostnader som tar resurser från verksamheterna.

Ska vi ha en lika välfärd i hela landet måste vi nog acceptera att mindre kommuner samordnas i större, rationellare enheter så att mesta möjliga av tillgängliga intäkter används för den service som medborgarna tar del av.

Jag förstår att en folkomröstning knappast skulle ge en majoritet för sammanläggning med Hedemora eller Borlänge. De som är emot bör i så fall engagera sig i lokalpolitiken och bidra till att prioritera ned stödet till föreningslivet, kulturen och låta våra gator förfalla. Man bör även vara beredd på att äldreomsorgen, barnomsorgen och skolorna får sämre förutsättningar än i större kommuner.

Sven-Gunnar Håkansson är kommunstyrelsens ordförande i Säter. Han är centerpartist.

SVEN-GUNNAR HÅKANSSON

Mer läsning

Annons