Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingen trodde på Alice...

Annons

Vid den tiden Alice föddes överlevde sällan barn som föddes flera månader för tidigt. Kuvöser och andra hjälpmedel fanns knappast tillgängliga - i vart fall inte på landsbygden.

Men Alice förvånade alla. Hon överlevde inte bara den första natten, utan fortsatte att växa till sig. Och några men av den tidiga födseln tycks hon inte heller ha fått.

- Jag har då inte varit särskilt sjuklig av mig under åren, säger Alice. Jag har jobbat och stått i.

Redan i By började hon som piga på en granngård.

Men hon var en skötsam ung dam, och hade tidigt gått med i IOGT-NTO. Hon engagerade sig i nykterhetsrörelsen, och en dag reste hon på ett möte på Arbetarföreningen i Falun.

- Där träffade jag Gustav, säger Alice. Det sa klick direkt. Och när han 1943 flyttade till Gävle för att jobba på en massafabrik, sökte jag också jobb i Gävle.

Hon fick ett jobb, och två år senare flyttade de båda ihop i gemensamt boende. 1947 gifte de sig.

- Året därpå flyttade vi till Bruksgatan i Korsnäs. Vi hade redan fått vår första dotter, och jag blev hemma med barnen en tid. Men sedan började jag jobba i personalmatsalen på Volvo och så småningom fick jag också jobb på Haraldsbo-skolan.

Från mitten av 50-talet jobbade hon som kokerska på Haraldsboskolan i Falun. Och det höll hon på med fram till 1973, när Gustav fick ett jobb i Kungsbacka. Han skulle jobba på en trävarufabrik med importerade utländska träslag.

- Han flyttade i april och jag när sommarlovet började, berättar Alice. Då hade jag redan fått ett nytt jobb nere i Kungsbacka.

Där jobbade hon som kokerska och husmor på en skola fram till dess att Gustav gick i ålderspension.

- Själv var jag bara 63 då, säger Alice, men jag valde att gå i pension jag också - och så flyttade vi upp till Falun igen.

Det var 1985, och Alice hade då jobbat med skolmat i över 30 år.

- Men under hela min tid lagade vi maten där den skulle ätas, säger Alice. Jag har så svårt att förstå vitsen med att köra runt med lagad mat flera mil, som man ofta gör idag.

Vad var skillnaden på maten på 50-talet och på 80-talet?

- I början var det väl potatis till nästan alla rätter. Men efterhand kom både pasta och ris mer och mer, säger Alice. Och köttbullarna gjorde vi själva. Köpte köttfärs och rullade dem. Inte bara värmde upp halvfabrikat.

Gjorde ni all mat själva på 50-talet?

- Nej, inte pannkaka. Det gick åt så mycket och tog så lång tid att göra dem, att vi köpte färdiga pannkakor som vi värmde upp.

Räckte pengarna till för den mat ni ville laga?

- Vi fick väl hushålla. Ibland fick det väl bli soppa och smörgås, för att vi någon annan dag skulle ha råd att slå till med något finare.

Alice lagar all mat hemma nu också. Men för det mesta lagar hon två omgångar mat.

- En vanlig rätt och en glutenfri, säger hon och ler lite snett. Jag har de senaste åren drabbats av glutenintollerans. Så jag kan inte äta vad som helst. Men det går väl an i min ålder - det är värre när dom unga drabbas av det. Det är mycket svårare att vara ung och jämt behöva tänka på vad man äter.

För 16 år sedan "slöts cirkeln" för övrigt för Alice. En av hennes döttrar födde en son på tok för tidigt.

- Kristian vägde bara 700 gram vid födseln, säger Alice. Det var inte många som trodde han skulle överleva. Men han var lika stark som jag och klarade sig.

LARS-ERIK MÅG

Mer läsning

Annons