Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingen rädder för vargen här

Annons

Ett konstigt ljud eller en svag vittring räcker för att få Vilma på benen.

Med Bruno i släptåg sätter hon omgående fart mot skogsbrynet för att kolla läget.

Och redan åsynen av de två vita bjässarna tycks räcka för att hålla vargen kort.

För sedan Bruno och Vilma kom till alpackorna i Gimo har det varit lugnt och fridfullt i hagen. Hundarna lever med alpackorna och håller ett vakande öga på flocken dygnet runt.

Annat var det när Maria Sandgren kom ut i hagen en morgon i slutet av mars förra året. Då låg där ett alpackasto och hennes föl rivna till döds av just varg.

Resten av djuren var chockade och ett av de dräktiga stona kastade sitt föl. Tillsammans en stor både känslomässig och ekonomisk förlust i en besättning på dryga 20-talet djur.

- Jag bestämde mig omedelbart för att ta mitt ansvar som djurägare och skydda mina djur med alla till buds stående medel, berättar Maria Sandgren.

Kort därefter hade hon tingat en äkta maremmano-abruzzese, som med växande kunskap om rasen utökades till två. I juli förra året hämtades valparna hem och sattes ut till gårdens alpackor bara 11 veckor gamla.

Då hade Maria Sandgren redan fått bidrag till elstängsel runt den vidsträckta hagen. Hon hade också använt ersättningen för de förlorade djuren till att leja folk för att få stängslet uppsatt.

- Hundarna är fantastiska, och sedan de kom har vi inte haft några problem med vargar mer, konstaterar Maria Sandgren.

Men så inger Bruno och Vilma också respekt med sin stora päls och en imponerande matchvikt på mellan 50 och 60 kilo. Ändå är de billiga i drift och äter bara simpelt lågproteinfoder och mår bäst av det.

- Det är otroligt att se hur hundarna växt ihop med sin flock och börjat vakta den. Som om det vore den naturligaste sak i världen utan att någon lärt dem det.

I mörkret om kvällarna hör Maria inifrån köket hur Bruno och Vilma far fram och tillbaka och håller koll på allt som rör sig runt hagen.

När hon sedan tittar till dem inför natten ligger hundarna ofta mitt i var sin hög med alpackor.

- Det känns tryggt för både mig och alpackorna, fast jag fått kritik av andra djurägare för att jag anpassat mig till vargen. Men när riksdagen har beslutat att den ska finnas, har jag bara gjort vad som göras kan för att vi ska kunna leva med varann.

PIA PERSSON

Mer läsning

Annons