Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingen likhet inför lagen

Annons

- En del ungdomar har fått en halvering av straffet och en del har fått lika mycket som en vuxen person, säger kammaråklagare Niclas Eltenius.

Han har på riksåklagarens begäran tittat på hur åklagarna i Falun gör sina bedömningar när de utfärdar böter vid ungdomssnatterier.

Det finns indikationer på att man gör olika bedömningar på olika platser i landet. På vissa håll ger man så kallad ungdomsrabatt på bötesbeloppen, på andra inte.

I Faluns fall har det visat sig skilja sig stort även mellan de olika åklagarna på samma åklagarkammare.

- Det är förstås ett problem. Samma brott ska ge samma straff, oavsett vem som gör bedömningen, säger Niclas Eltenius.

När det gäller så kallad ungdomsrabatt finns i stort två modeller som tillämpas i Sverige. Västeråsmodellen och Stockholmsmodellen (även kallad Sterzels tabell). Västeråsmodellen ger en viss bötesrabatt för ungdomar upp till 18 år, men inte lika stor rabatt som Stockholmsmodellen ger.

I Falun tillämpar de flesta åklagarna Stockholmsmodellen, vilket i princip innebär en halvering av straffet för minderåriga.

- Men vissa åklagare tycker inte att den stämmer med rättspraxis och ger därför ingen rabatt alls till ungdomar, säger Niclas Eltenius.

I ett utlåtande till Riksåklagaren har Falukammaren enats om att man gärna vill hålla sig till Stockholmsmodellen för ungdomar upp till 18 års ålder. Man vill också ge en viss, om än mindre, rabatt för snattare upp till 21 års ålder.

Övriga åklagarkammare inom Västeråsmyndigheten är av en annan uppfattning. Åklagarkamrarna i Örebro, Karlstad, Västerås, Gävle och Uppsala förordar Västeråsmodellen. De tycker inte heller att det ska ges någon som helst bötesrabatt till ungdomar över 18 års ålder.

Förvånande, tycker Niclas Eltenius.

- Jag trodde det skulle vara fler som tillämpade den modell vi har kommit överens om. Jag tycker inte att det är för milt med en halvering av straffet. Ungdomars ekonomiska resurser är ändå begränsade, och straffet blir en markering ändå.

När alla landets åklagarkamrar har sagt sitt om vilken modell de vill tillämpa ska Riksåklagaren besluta om en gemensam praxis.

- Det välkomnar vi, säger Niclas Eltenius.

KARIN WALLÉN

Mer läsning

Annons