Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingen kan slå Kicki, Bettan och Lotta

Annons

Startfältet i Falun är det starkaste hittills, det vill jag understryka med en gång. Premiären i Växjö var hyfsad stark, men jämför man Faluns låtar med de som framfördes i Norrköping och Sundsvall, då handlar det om klasskillnad. Flera av Falulåtarna hade kunnat stå som vinnare på nämnda ställen, så bra är faktiskt startfältet.

Jag har följt repetitionerna på Lugnet under två dagar, och blivit lika imponerad varje gång av det klassiga framförande som Lotta Engberg, Kikki Danielsson och Elisabet Andreasson står för.

Redan när de kliver in på scenen lyser proffsigheten igenom. Med ett enda stort leende över läpparna, tar de tag i både melodin och publiken och det går inte att undgå att bli påverkad.

Att sedan refrängen - "Vem é dé du vill ha, é dé du och jag" - bergfast sätter sig i huvudet på en, gör ju inte saken sämre.

Men vem tar då den andra direktplatsen till finalen i Globen? Mitt svar - som företrädare för folkets röst - blir efter visst övervägande Friends. "The one that you need" är en betydligt modern poplåt, än "Listen to your heartbeat" som gruppen vann fjolårets melodifestival med.

Friends har också turen att komma efter startfältets två svagaste kort - "Ge mig himlen för en dag" och "I want you" - vilket bara det medför att uppmärksamheten på gruppen ökar.

Som en riktig farlig utmanare ser jag "It takes 2" som The Honey Drops framför. En låt som växt för varje gång jag hört den. Frågan är bara om fältets yngsta startande - Zarah Hedström och Malin von Gerber - klarar nervpressen att stå där inför 2,5 miljoner människor?

Repetitionerna har varit lite av den svajande arten. Men klarar tjejerna sig från störande nervositet, så vete sjutton...

Min personliga favorit i övrigt är annars "Son of a liar" som Kina Jaarnek framför. En härlig rocklåt, som många tv-tittare dock kanske ser som om den hamnat i fel sammanhang.

Efter de tre inledande delfinalerna, började jag så smått undra om inte melodifestivalen bytt skepnad till buskis-SM.

Några exempel: Maskerad a´la Brandsta City Släckers och matskeds-speleri a´la Östen med resten. Inslag som gjorde att jag besvärat skruvade på mig i soffan framför tv:n. Och hör sådana saker verkligen hemma i melodifestivalen?

Jag tycker inte det. Men i Falun verkar vi - i alla fall bland de tävlande - slippa sådana fjollerier, vilket känns oerhört välkommet.

Till sist:

170 barn och spelmän.

Chattanooga.

Vilken härlig blandning.

ANDERS NORIN

Mer läsning

Annons