Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingen ideologi är demokratisk

Annons

Svar till Olle Wickbom 13 oktober:

En avklädning av vänsterpartiet, som visar sitt rätta ansikte, är inte mycket till striptease, men lika tandlöst som ditt inlägg.

I vår upplysta tid bör vi väl ha så mycket insikt att vi kritiskt kan granska vad saker och ting egentligen står för.

Så till din "analys":

1) Man kan förstå en utveckling till leninism om man betänker förhållandena som de livegna massorna levde under i tsartidens Ryssland, men att direkt översätta den tiden till dagens Sverige är irrelevant.

Att vissa vill tänka sig in i den sortens drömmar och ideal är dock inte konstigare än att vissa hänger sig åt fantasier kring Jerusalem och Golgata, men knappast något att hetsa upp sig för, eller?

Är du rädd för en revolution? Var lugn! Världens hetsande marknadsekonomi kan lätt trampa ner varje litet försök till revolt från eventuella feminister.

2) Beträffande Berlinmuren så tycks de som mest skulle tjäna på att uppföra den igen troligen vara västtyskarna, vars ekonomi försämrats avsevärt på grund av dess raserande.

3) Som banker och försäkringsbolag har skött sina fögderier de senaste decennierna så kanske vore ett förstatligande bättre - om det nu bara funnes en stat att lita på?

4) Beträffande Kuba. Inget land som levt under ett fruktansvärt ekonomiskt tryck av en supermakt, tillika under långvarigt hot av denna makt, har möjlighet att under kris att närma demokrati.

Inga ideal är vad du kallar demokratiska, då de förutsätter ett tillstånd där det egna idealet är allenarådande. (Annars är det ju inget ideal)

Demokratin är alltså bara ett sätt att jämka ihop en massa olika ideal och uppfattningar. Detta för att vi ska kunna fungera som kollektiv utan att slå ihjäl varandra.

Den starkaste riktningen får ändock makten till slut. Den starkaste makten är tyvärr girigheten, vars beska frukter vi i dag tvingas livnära oss på.

När jag läser bibeln ser jag den som en vacker saga full av klokskap. När jag läser Marx Kapital ser jag den på samma sätt fast något grövre tillyxad i språket.

Men jag tror inte att människan som kollektiv varelse någonsin blir mogen att hugga av girighetens och maktgalenskapens tentakler. Därför är jag skeptiker men försöker i all anspråkslöshet likna duvan på torget som pickar upp ett och annat matnyttigt ur rännstenen - om metaforen tillåts.

Så bör vi också göra med våra själar, leta och picka så kanske vi så småningom kan bli litet klokare.

Det är det klokaste jag kommit fram till, och jag vill gärna lyssna på dig Olle Wickbom, men då måste du ha något litet mera matnyttigt att komma med.

Till dess förbliver jag i konkret avsaknad och trots idogt sökande av alternativ politisk vilde.

STIG WELCHERMILL

Mer läsning

Annons