Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingen flytt men gärna jobb

Annons

Ska ABB lyckas få alla nyckelpersoner från Arboga att stanna i stan för att återta världsmästartiteln på mellanspänning?

Sedan i höstas pendlar ett 20-tal nyckelmedarbetare från Arboga till Ludvika.

Flyttar de till Ludvika?

- Nej, nej, nej, säger Bijan Rowshani som precis innan ABB:s besked kom om nedläggning i Arboga köpt hus i Västerås.

Han vill fortsätta att sälja ställverket AX1 så han ska börja vecko-pendla. Försäljningschefen Kent Testoni blir också kvar i Arboga:

- Man flyttar inte en familj, säger han.

Inköpschefen Pär Frinell blir även han kvar i Mälardalen. Han pendlar till Ludvika från Eskilstuna.

- Jag flyttar inte till Ludvika i dagsläget. Att veckopendla ska nog gå och så kan man med dagens teknik också arbeta hemifrån.

- Ludvika har ett problem, det är ganska bra kommunikationer från Ludvika ned till Mälardalen, men att ta sig till Ludvika med allmänna kommunikationer är nästan omöjligt, konstaterar Pär Frinell.

Hans Gleimar som är bas för det nya mellanspänningsställverket AX1 suckar, väl medveten om problemet.

- Nu läser vi om fler neddragningar i Västerås. Om inte samhället kan lösa kommunikationerna så måste ABB ordna till det här.

- Det måste gå att pendla till jobben i Ludvika från Mälardalen, säger han.

Mellanspänningsställverken står och faller med kompetent personal. Sören Wilhelmsson på verkstan konstaterar att det tar tid att lära sig det nya ställverket och att kunskaperna som Arbogapersonalen bär på är ovärdeliga:

- Mina kollegor från Arboga är bra. Det är fin stämning här men man måste förstå att man bara inte kan flytta hit när man har hus och barn, säger Wilhelmsson.

Hittills har en familj valt att flytta från Arboga till Ludvika. En annan medarbetare som kan AX1 är Mats Andersson som är provare, han bor utanför Luleå:

- Jag kommer från Luleå och har varit inlånad i tre år till Arboga. Det är tragiskt att Luleå måste mista en skattebetalare. Men jag flyttar hit tillsammans med familjen i sommar, säger Mats Andersson.

Mellanspänningsställverken blev en storsäljare när de flyttades från Ludvika i omgångar till Arboga på 1970- och 1990-tal. Det var en stjärna inom ABB fram till 1997 då ABB spelade bort sina chanser. Asienkrisen kom samtidigt som ABB misslyckades med att marknadsföra det nya ställverket AX1. 300 anställda drabbades.

- Vi måste acceptera att vi åkte ur elitserien, det var inte otur utan felet var vårt. Nu skapar vi en bas för att hänga kvar i elitserien och så siktar vi om något år på att vara med i slutspelet igen, säger Hans Gleimar och lånar lite från Leksands strategi.

ABB:s ledning stod i valet och kvalet om de skulle upphöra med världens modernaste mellanspänningsställverk eller om det skulle få en ny framtid.

Valet stod mellan Ludvika, Italien, Peking, Bruno i Tjeckien eller nedläggning. Samtidigt har ABB strukturerat mellanspänningsställverken i världen och minskat antalet plattformar från 19 till två, Unigear och AX1. Antalet ingående delar har minskats från 85 000 till 6 000 artiklar.

- Allt annat som behövs runt en fabrik finns i Ludvika. Ludvika är störst i den industrialiserade världen på högspänning och här finns ABB:s teknikcentrum så valet blev Ludvika, berättar Hans Gleimar.

Försäljningen går i stort sett enligt planerna sedan invigningen för ett halvår sedan. Målet är att tillverka 2 500 skåp om året, men vägen dit är några år lång och krokig. Fabriken kan teoretiskt bygga 3 500 skåp men då måste genomloppstiden ned från dagens åtta veckor till en bra bit under fyra som är det näraliggande målet.

Gleimar har utöver problem med att få Arbogafolket till Ludvika också att brottas med att få alla leveranser in att flyta.

Det handlar om serieproduktion och pålitliga leveranser från underleverantörerna som finns i Grängesberg, Sollefteå, Finland, Tjeckien och ABB:s stora brytarfabrik i Italien. I princip ska lagret finnas på väg till Ludvika hela tiden.

ABB har 15 procent av världsmarknaden på mellanspänningsställverk, Schneider är tvåa med nio procent och Siemens trea med cirka fem procent.

- Det som gör ABB starkt är att ABB har städat verksamheten, det har konkurrenterna ännu inte börjat att göra.

- Det som gör vårt nya mellanspänningsställverk så speciellt är att vi har byggt in en ljusbågs-elliminator, att det är kompakt och kräver lite övervakning. Det passar kunder som inte vill vara inne och själva pilla med grejorna, säger Hans Gleimar.

Lyckas Gleimar att få sin personal, trimma produktionen och leveranserna så hägrar nya jobb, upp till 100 personer om man kan komma upp i 3 500 ställverk om året. Då kommer det nya ställverket att stå för närmare tio procent av ABB:s försäljning av mellanspänningsställverk.

- Men dit är det långt. Vi hoppas på ett nollresultat i år, inom 3-4 år måste vi vara bäst inom ABB, säger Gleimar

Det nya ställverket ska inte konkurrera med ABB:s andra ställverk utan har inledningsvis tilldelats marknaderna i Norden och Baltikum samt fått nischer inom olja, gas, marin och underjordsapplikationer.

BO JOFFER

Mer läsning

Annons