Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingen är tvingad att gå på skoterleden

Annons

Svar till Tekla:

Den dialog som insändarskribenten Tekla återgav denna tidnings kära läsare vill jag rätta till lite grann.

Avsikten med att köra fram och prata med folk man träffar i skogen har bara ett artighetssyfte och inget annat. Och om man då bemöts av sura miner, så vill man få någon sorts klarhet i vad dessa grundar sig på.

Så till den inledande dialogen:

- Usch vad du låter illa och luktar illa.

- Jaha, du tycker inte om skotrar.

- Nej, jag tycker illa om alla skotrar.

- Har du åkrar som någon förstört? själv åker jag aldrig på åkrar.

- Nej det har jag inte, hoppas snön smälter bort.

Så skulle dialogen återgetts för att ha varit korrekt.

Varpå täcknamn Tekla, en person i 70-årsåldern, går vidare i det uppkörda skoterspåret. Som promenadväg passade det bra med ett skoterspår - inställningen till skotrar till trots.

Den här dagen är det två decimeter blötsnö utanför skoterspåret. Den här personen råkar just denna dag ta en promenad utefter skoterleden, i skoterspåret, som jag råkar uppehålla mig kring. Och under fem minuter som motorn är igång då vi är på samma plats hinner denne också bli sur, otrevlig och irriterad.

Ett tips till er som promenerar i skogen och inte gillar skotrar:

Nästa gång ni tar en promenad, gå då utanför de fint packade skoterspåren, den motion ni då får kan nog multipliceras med tio gentemot en vanlig promenad.

Tyvärr finns det skoterförare som förstör men de förstör även för oss andra skoterförare, själv har jag inget dåligt samvete.

ERIKSSON

Mer läsning

Annons