Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingen ängslan för ängen

Annons

Den blomstertid nu kommer. Hur det är med lusten går vi inte in på, men fägringen i form av ängsblommor är fortfarande förhållandevis stor.

Länsstyrelsen inventerade under sommaren 2004 ängarna i utvalda fäbodar runt om i länet.

- I Gagnefs kommun finns bara ett fåtal fäbodar med djurhållning. Trots det finns det många mindre ängar som hävdas eller som till helt nyligen hävdats och fortfarande har höga naturvärden, säger Per, som är Dalasamordnare för kampanjen Levande Landskap.

Han konstaterar att Malung och Älvdalen är Dalarnas stora fäbodkommuner, men att Gagnef har en egen fäbodmodell:

- I Bastberget och Västtjärnslindan samverkar ett antal stugägare om djurhållningen.

Märta Ohlsson tillägger att det i Gagnef finns fyra fäbodar som har djurhållning, men att betydligt fler hålls öppna genom slåtter, vilket gynnar floran.

Att ängarna sköts på ett bra sätt framgår av bland annat förekomsten av så kallade indikatorarter, vilket är arter med särskilda krav på växtmiljö och markskötsel.

- De indikerar att marktillståndet är så gott att det kan ha eller få betydelse för exempelvis insekter och lägre organismer, förklarar Per Levenskog.

Exempel på "lättupptäckta" arter som förekommer på ängar med lång hävd är fältgentiana, kattfot och slåtterfibbla. De kan också klara några års avbrott i hävden.

- Sådana ängar ska slås med skärande och klippande redskap. Till den kategorin hör inte röjsåg med slåtterlina eller gräsklippare. Det är också viktigt att räfsa ihop och frakta bort höet så att marken inte tillförs kväve, vilket gynnar några få och höga växter, råder Per Levenskog, som tar tillfället i akt att berömma de kommuninvånare som med kunskap och genom mångårigt arbete värnar ängarnas mångfald och ögonfägnad.

0241-10580

Mer läsning

Annons