Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inga kulor numera

Annons

Artikeln i om familjen Larssons återflytt till Stockholm efter en treårig bosättning i Rättvik, ger en bra bild av den mentalitet som präglat dalfoket i alla tider. De som har en högre social rang i samhället kan möjligen accepteras, men en vanlig människa är och förblir en utböling som kollas noga i sina förehavanden.

Och Gud nåde den som har en något avvikande inställning till vad den genuina ortsbefolkningen anser vara rätt och riktigt.

I städer och större samhällen blir givetvis en inflyttad person mera anonym, men i byarna runt tätorten undgår ingen utsocknes de argusögon som ständigt övervakar om den inflyttade anpassar sig till gällande livsstil.

Efter tiotals år hör man ofta talas om "han stockholmarn, han skåningen" och så vidare av urbefolkningen. Knätofsar och dalahästar i all ära, men Region Dalarna får nog lägga lokalpatriotismen åt sidan och hitta nya lösningar för att få 24000 att bosätta sig här under en tioårsperiod.

Några korta semesterveckor är en sak, men året har fortfarande tolv månader och de inflyttade vill förutom jobb känna sig integrerade med folket där de bosätter sig. Ingen frågar längre "ätter e lita kula mä bare Dalanä på".

ER

Mer läsning

Annons