Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Industriell nostalgi

Annons

Maths Isacson är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Han växte upp på en bondgård i By utanför Avesta och bor nu i Hedemora.

På tisdagskvällen var Maths föreläsare i Järnbrukshyttan där konstutställningen Avesta Art under sommaren arrangerar en serie av kulturprogram.

Professor Isacson har tidigare varit verksam vid Arbetets museum i Norrköping och har skrivit flera böcker, ibland tillsammans med andra författare.

Bland titlarna finns Det svenska jordbrukets historia, Industrialismens tid, Alla dessa arbetsdagar, som är en bok om svensk arbetsmiljö under 500 år och Vägen till fabrikerna.

Regnet smattrade hårt mot taket på Järnbrukshyttan, ett ljud som Maths tyckte hörde till den gamla industrimiljön.

Han inledde med att ta tala om industristadens historia och fortsatte, ibland med hjälp av statistik, att förklara nutidens snabba utveckling. I Bergslagen, Europa och världen.

- Avestas moderna historia är starkt förknippad med kopparbruket och järnverket. Vi vet också att orten växte från slutet av 1800-talet med det industriella genombrottet.

Maths Isacson berättade att Avesta redan 1907 fick en stadsplan.

- Det gick snabbare för Avesta än andra städer med att få stadsrättigheter och en ordnad bebyggelse.

Under 100 år, från 1870-talet fram till 1970-talet, var Avesta en industriort. Men när Plus-huset byggdes 1973 på Markustorget växte handelsstaden Avesta fram.

- Vi vet att Avesta under omkring 60 år hade ungefär 60 till 65 procent sysselsatta inom industriell verksamhet. Men under 1970-talets omstrukturering minskade jobben. Det var en konjunkturkris som gick över till en strukturkris fram till 80-talet.

Maths Isacson förklarade att det var genomgående i hela västvärlden att industrialismen expanderade, framförallt på 30- och 40-talet, och gick i taket i början av 70-talet.

- Något som vi inte har kommit ur. Vi vet inte riktigt vart vi är på väg. Industrisamhället har passerats. Från 1974 till 1984 försvann 350 000 jobb inom järn- och stålindustrin i Västeuropa, det var 43 procent av alla jobb som försvann under tio års tid. I Sverige var det inte lika dramatiskt, men vi förlorade 21 000 jobb inom järn- och stålindustrin under de här åren, sade Mats Isacson.

Han förklarade hur den mycket dramatiska förändringen påverkade samhällen runt om i Europa.

- I dag hör vi talas om flyttningar av tillverkning från Sverige och Västeuropa till Östeuropa och andra håll i världen. Det här påverkar gamla industriorter i Bergslagen och på andra håll.

Maths Isacson förklarade att rivningen av hyreshus i Avesta, Hedemora, Långshyttan och Vikmanshyttan har ett samband med industrins historia.

- Ingen ville bo i husen när industrin flyttade från orten. Och fler hus från 1960- och 70-talet kommer nog att försvinna.

-De människor som blev kvar sökte andra typer av bostäder och ville ha egna hem med en annan kvalitet. Men de gamla arbetarkasernerna har omtolkats och fått en skönhet över sig, inte minst i Borlänge.

- Jag tror att det kommer en tid när vi tycker att hus från 1960- och 70-talet är vackra. Ta gärna en extra sväng och titta på husen, sade professorn som forskar vidare i Bergslagens historia.

BÖRJE GUSTAFSON

Mer läsning

Annons