Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Idrottande ungdomar super mer än andra

Annons

I en studie presenterad den 22 mars vid idrottsvetenskapliga institutionen vid Malmö högskola visar professor Mats Trondman att det finns en tydlig koppling mellan idrott och alkoholkonsumtion. Den uppgiften har inte fått särskilt mycket uppmärksamhet i media, vilket är ganska anmärkningsvärt. Jag anser att det är en katastrofal utveckling då idrotten står för att hjälpa människor att må bra.

Trondmans studie visar att idrottande ungdomar, eller unga vuxna, som är föremål för studien, konsumerar mer alkohol än icke idrottande ungdomar.

Studien visar dock inte om drickandet sker inom ramen för själva idrottandet eller utanför. Vidare visar Trondman genom sin studie att problemet är störst bland lagidrottande ungdomar. Då är det inte svårt att själv göra sin analys och förstå att det sups en hel del inom idrottskulturen. Idrotten har alltså i stället för att fostra ungdomar till sunda människor fostrat dem till alkoholkonsumenter av stora mått.

I Riksidrottförbundets alkoholpolitiska riktlinjer står det:

"- Att inga alkoholdrycker (starkare än lättöl. Min anmärkning) ska förekomma bland vare sig ledare eller aktiva i samband med idrottsverksamhet för barn och ungdomar - till exempel under träningsläger och tävlingar eller resor till och från dessa."

Vidare i RF:s riktlinjer står det att man som landets i särklass största ungdomsrörelse har ett medansvar när det gäller idrottsungdomars alkoholvanor.

Om nu idrottande ungdomar super mer än andra ungdomar, kan man fråga sig hur det är möjligt då idrottsföreningarna på ett aktivt sätt ska hjälpa ungdomarna att avstå. Eller kan det vara så att man helt enkelt inte håller måttet i fråga om avhållsamhet. Hur är det med nykterheten i anslutning till matcher? Hur firas segrar? Hur beter sig ledare och föräldrar när idrottslag är på resande fot?

Jag har hört hårresande berättelser om vuxna ledare och föräldrar som supit sig redlösa på sådana resor. Det är klart att det går åt skogen med alla fina målsättningar, när det inte finns någon stadga bland dem som ska vara föredömen. Tack och lov finns det ledare och vuxna som sköter sig och de är säkert i majoritet.

Idrottsrörelsen är den organisation som får i särklass mest bidrag från kommun, stat och landsting för att bedriva sin verksamhet. Naturligtvis ska den möjligheten finnas, men jag ser här också en möjlighet att bidragsgivarna kan sätta press på idrotten så att den uppfyller målen att skapa en alkoholfri miljö och fostra ungdomarna till att avstå från alkoholen.

Ska vi komma till rätta med vår tids största folkhälsoproblem måste också kommuner och landsting ta sitt ansvar och strypa bidragen som ett styrmedel att nå målen. Detta gäller naturligtvis alla ungdomsorganisationer och inte bara idrotten. De miljoner som landstinget i Dalarna ger till idrotten årligen är annars bortkastat då kostnaden för att ta hand om alkoholister är betydligt större.

WALDEMAR LANDÉN

Waldemar Landén är ordförande i Rättviks Nykterhetsförbund och till vardags är han föreståndare för Erikshjälpen i Rättvik.

Mer läsning

Annons