Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I dag lämnar "Tant Vig" sitt uppdrag

Annons

Vi känner henne som den goda pr-kvinnan, sett ur många synvinklar. Hon har varit värdinna i idrottsliga sammanhang på både OS-nivå och på hemmaplan, varit värdinna för kommunen, varit hotellchef och varit mjuk och vänlig och omtänksam på det hela taget, räckt till för många.

Sedan tjugo år tillbaka har hon varit vigselförrättare för dem som vill vigas borgerligt och det är den sysslan hon ska släppa.

En liten gosse på bröllop kom fram till henne och frågade om det var hon som var Tant. Vig. Då fick hon sitt smeknamn.

- Jag har betraktat denna min tjänst som ett hedersuppdrag, säger Lena Ingels, som i dag förrättar sina två sista vigslar, det vill säga en av dem handlar om partnerskap. 422 vigslar har hon haft på tjugo år. Hon tycker att hon gjort sitt, inte en enda helg har hon förresten varit ledig sedan i maj Det är emellertid inte utan suckar hon avslutar ett spännande kapitel i livet.

Hon och hennes brudpar har hållit till i Stadshuset, hemma hos Lena, under Kupolen, på hotell Galaxen, i Matjes Emils gård och nu senast i Wallinstugan på Gammelgården.

Lena har förstås mycket att berätta om de gångna åren.

Om Honom och Henne till exempel, båda över åttio, som kom på att de kanske måste gifta sig - om han gick före skulle hon annars behöva lämna gården. De hade varit sambor ett långt liv.

Hon har många gånger upplevt det klassiska att glömma ringen, rena nervositeten, kommenterar hon, och fler än en gång har brudfolket lämnat "papperen" hemma, så att någon snäll släkting fått skynda sig och hämta.

Visst, brudföljena hos henne har varit små, stundom har maken Åke fått vara både vittne, bestman och vaktmästare, men följena har också varit stora med hela pompan av tärnor och brudnäbb och då har Åke en och annan gång varit parkeringsvakt.

För inte länge sedan kom bruden ridande på häst till vigselakten, satt i damsadel. Hästen hade förresten dekorerats med en halmhatt. Och brudgummen kom till mötes.

Nyårsafton 1989 är en dag att minnas i en vigselförrättares liv. Det skulle komma en ny lag om förmåner med en änkepension. Folk som bara bodde i hop begrep att kvinnan skulle få bättre ekonomi vid makens frånfälle, om de var lagligt gifta. Från åtta på morgonen till åtta på kvällen lovade han och hon varandra trohet på löpande band med Lena Ingels som förestavare.

Lena gläds med de glada och säger att hon genom åren fått tillfälle att träffa många underbara människor, att hon fått ta del av så mycket personlig glädje.

Många vigslar har varit tvåspråkiga med engelska och svenska, men också andra tungomål har varit aktuella och då har kommunen ställt upp med tolk. Också dövtolk har stått vid brudparets sida.

Det som kallas partnerskap har Lena Ingels också varit med om stadfästa.

Två manspersoner skulle få lagligt papper på att de hörde samman. De förgyllde sin dag med att gå på Himlaspelet och de bjöd på kalas efteråt. Där saknades inte bröllopstårtan med två pyttesmå manspersoner i marsipanen. Det var en något förvirrad kvinna på kondis som tog emot beställningen.

- Skä hä va två kärar på tårtan, undrade hon? Men hon tog sig snabbt samman och förklarade att det var bäst att spara de två tårtbrudarna; det kunde ju också komma en sådan beställning.

Nu avslutar Lena Ingels den vigande delen av sitt liv. Hon tycker det räcker nu, hon har en växande familj att ägna sig åt.

Hon känner ändå ansvar för framtiden när det gäller borgerliga vigslar.

Ett purfärskt förslag -eller förslag till förslag har nyligen blivit offentligt: svenska kyrkan och andra samfund ska tappa sin vigselrätt. Bara den borgerliga vigseln ska vara juridiskt bindande. Sedan må det stå var och en fritt att också ha kyrklig högtid.

Om detta förslag blir verklighet måste kommunerna ha än fler vigselförrättare.

Det är här Lena Ingels gärna går in och hjälper kommunalrådet Peter Hultqvist att forma en organisation. Här behövs undervisning och här behövs lämpligt folk, om och när den dagen kommer. Så nog har hon halva hjärtat kvar hos blivande brudpar.

INGRID THOR

Mer läsning

Annons