Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

HVDC-historia skriven i Tallin

Annons

I slutet av veckan är alla tester avklarade och de tre Baltstaterna kan börja exportera 350 megawatt (MW) från Harkustatonen i Estland och Espoo i Finland med teknik från Ludvika och kabel från Karlskrona. Miljardinvesteringen betalar sig på sex år, kanske till och med på tre år med dagens elpriser.

Östersjön är den nya Energihansan. Det var till Hansastaden Visby som Asea byggde världens första HVDC-kabel, 1954. I Tallin finns också en gammal Hansastad med ringmur som i Visby. Härifrån körs nu nästa generations HVDC-kabel, HVDC-Lightkabeln Estlink till Finland.

Invigningen av Estlink har i Baltstaterna ett enormt symbolvärde, brytningen med Ryssland och anslutningen till Europa. För ABB ett propagandavärde för den nya svenska tekniken som inte kan överskattas. Det visades av det enorma intresset för invigningen i press, radio och tv som till och med gjort nyhetsinslag om transformatortransporten.

Leif Rånström, en av igångkörningsingenjörerna från Ludvika berättar att de förstod symbolvärdet först för någon vecka sedan. Ludvikaingenjörerna var i full färd med att få HVDC-lightstationen klar till invigningen.

-Då kom estländarna och byggde ett jättetält intill, drog in ljudanläggning och allt. Kvällen innan testade de sin show.

Den inleddes med en film av Gösta Bergström och Veronica Garderner, som dokumenterat projektet från starten i Karlskrona och Ludvika.

ABB:arna har gjort en bragd och fått stationerna och kablarna i drift på 19 månader, nästan ett halvår snabbare än någonsin tidigare.

ABB:s projektledare Bernt Abrahamsson var liksom alla från Ludvika jätteglada över intresset. Han förklarade att bragden som presidenten, en rad ministrar i Finland, Estland, Lettland och Litauen, EU-kommisionätren Andris Piebalgs och inte minst ABB-chefen Fred Kindle lovprisade bygger på att man kan göra så mycket klart inne i inneslutningarna som tillverkas i Ludvika.

Lightstationerna byggs genom att inneslutningarna plockas ihop, som ett jättelego, därefter reses stationsbyggnaden runt detta och kopplar ihop allt i stationen med 30 kilometer kabel. Samtidigt har man lagt ut 105 kilometer kabel mellan länderna. Lätt, nej, ingen annan klarar det.

Projektledare för Estlink på finska sidan är Ari Seppänen som vanligtvis jobbar i Ludvika.

-Det är "grejt", sa Per Haugland som är chef i Ludvika och han tackade personligen alla Ludvikabor och Karlskronabor som han träffade på bland alla som tittade på stationen vid invigningen.

Kabelchefen i Karlskrona, Hans-Åke Jönsson, fick dagen till ära ett nytt namn "kabelkungen" och ABB:s landchef i Estland, Bo Henriksson, var mycket nöjd med de möjligheter den svenska tekniken öppnat.

- Jag började här i Tallin 1994 och då startade en diskussion om elexport från Ignalina. Det började med en klassisk kabel på 800 megawatt, för ett par år sedan fastnade kunden Nordic Energy Link för den nya miljövänliga tekniken. Nu kommer det mer, bedömer ABB:s Estlandschef som i sitt ABB-land tillverkar 40 procent av världens vindkraftsgenerator till tillverkare som Vestas och Siemens.

Estlinkinvigningen är för balterna bara ett första steg i EU.

- Estlink är bara början. Vi ska bygga en kabel till, lovade chefen för Eesti Energiia Sandor Liive.

Hans Rigakollega Rymantas Juozaitis i det lettiska kraftbolaget sa att han ville ha en kabel till Sverige. Karlis Mikaesons i Latvenergo vill bygga en HVDC-länk söderut till Polen.

Tillsammans vill de bygga ut överföringskapaciteten till EU-grannarna till 3000 megawatt och tidsperspektivet är senast 2012.

Transformatorn i Estlinken är landets största, kabelprojektet är Estlands största infrastrukturinvestering och kraftbolaget ska köpa ytterligare en stor transformator från Ludvika. Kan en invigning ge bättre utdelning?

Invigningen var minst sagt spektakulär och lockade i Estland 250 personer och ytterligare 100 i Finland. Det och följdes av ett stort kundseminarium i Tallin med 175 representanter från många av de stora elnätsbolagen i Europa. ABB:s HVDC-nestor Bo Normark var entusiastisk.

- För några år sedan skulle det kommit några tiotals besökare, nu har vi alla viktiga kunder här. Till och med Svenska Kraftnät (trilskande tilltänkt kund HVDC Lightutvecklingen i Sydlänkprojektet).

- Det var nyligen en elstörning i Tyskland, den fortplantade sig ända till Marocko. Europa var mycket nära en total blackout och när det var som mest kritiskt var Europa uppdelat i flera separata kraftnät. Det tog en månad att förstå vad som hänt. Vi har den tekniska lösningen. Norden klarar sig tack vara HVDC-länkarna. Det är därför intresset är så stort, gissar Bo Normark som hoppas att den nya elkabeln mellan Lettland och Sverige blir byggd med HVDC-lightteknik med en stor vindkraftsfarm på Midsjöbankarna, då kan man utvinna vindkraft till båda länderna när det när det friskar i och handla el som i Estlinken när det inte blåser.

Just nu är det medvind för ABB.

BO JOFFER

Mer läsning

Annons