Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur tar sig körkortslösa fjällturister till Dalarna

Annons

Tyngdpunkten har förskjutits och ligger nu i fjällen även om centrala Dalarna alltjämt har en stark ställning. Dalarna ligger främst av regionerna efter storstadsområdena.

Turismen som går till fjälltrakterna, inbegriper ett betydande transportarbete. Det är om detta vi vill initiera ett tankeutbyte.

Dagens och sannolikt morgondagens fjällturister släpar en minst sagt försvarlig mängd utrustning med sig till dalafjällen. Detta avspeglas också i att de flesta som kommer till Dalarna också reser hit med bil.

Buss, tåg och flyg spelar en mer marginell roll. Andelen bilburen turism snarare är över än under 90 procent.

Till dalafjällens destinationer saknas i stort sett alternativa kommunikationer vilket innebär att bilen är det enda realistiska alternativet som står till buds.

Det mesta talar också för att fjällorternas framtida utveckling bygger på att besökare har möjlighet att ta sig dit med egen bil.

Utan bilburen turism får vi kanske ställa oss frågan om dessa resmål överhuvudtaget kan överleva i framtiden.

Varför då detta intresse för turister som kommer i bil till Dalarna? Jo, Transportforum i Linköping visar i en undersökningen att av landets 18-åringar år 2001 hade bara 25 procent körkort. Att jämföras med år 1989 då det var 50 procent. Men man vet inte om 18-åringarna tar körkort högre upp i åldern.

Denna vikande körkortstrend bland 18-åringarna kan komma att bli ett nationellt turistiskt problem. För Dalarna är det alarmerande och för fjällregionen kan detta bli särskilt problematiskt.

Dalarnas fjällorters utveckling och fortbestånd är starkt beroende av att besökarna kan ta sig dit i eget fordon.

En kraftig nedgång i antalet körkortsinnehavare kan få direkta följder för Sälen, Idre, och Grövelsjön.

Bland de nya generationerna av barnfamiljer är det rent av så att flertalet saknar körkort.

Då kommer konkurrensen bland landets perifera resmål att hårdna. Destinationer med väl utbyggda och fungerande alternativa kommunikationer kan då möjligen lättare göra sig gällande.

Nu börjar gymnasieskolor att erbjuda körkortsutbildning som en del i kursutbudet för att locka till sig fler elever. Om det inte blir ett samlat nationellt uppdrag för gymnasieskolan, så borde Högskolan i Dalarna överväga om körkortsutbildning vid sidan om bostadsgaranti kan bli ett medel att locka studenter.

Körkortsutbildning som långsiktigt gagnar turismen i länet kan således generera nätverk till mångas båtnad och omfatta helt andra parter än man i förstone ser framför sig.

För turismens vidkommande är integrationen med andra samhällssektorer något som borde undersökas närmare, ty det skulle kunna ge en snabbare utveckling och fler jobb i länet.

Vi tror att det är dags att börja förhålla sig till länets väsentliga transportproblem. Då framstår skyltningen i Hedemora, som anger att det är kortare väg till fjällen via Falun, som något som man ska avråda ifrån.

Dalarna måste arbeta för gemensamma mål och inte konkurrera inbördes. Endast gärdesgårdar som har ett kulturhistoriskt värde förtjänar fortbestånd.

Det krävs förstås att någon börjar jobba med strategiska frågor för turismnäringen i Dalarna. Det handlar om att anlägga ett 5-10 års perspektiv.

Frågan är om någon någonsin gjort detta men det är aldrig för sent att börja. Är detta kanske en tråd som det nydanade Dalarnas Turistråd vill nysta i?

TOMAS MALMBERG

Mer läsning

Annons