Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur styrs gymnasieskolan Borlänge-Säter?

Annons

På Soltorgsskolan i Borlänge har rektor och lärare under flera somrar anordnat kurser i matematik och teknik för flickor. Även i år har en kurs startat, men utan att gymnasienämnden gett sin tillåtelse. En konflikt har därför seglat upp som handlar om vem som ska bestämma över undervisningen.

Formellt sett är det gymnasienämnden som ska bestämma och det är naturligtvis oacceptabelt om tillåtelse att starta kurser har kommit från annat håll. Konflikten visar dock på ett inbyggt problem i det politiska systemet.

Gymnasienämnden är en förvaltningsnämnd till skillnad från en del andra nämnder som är beställarnämnder. Det stora fysiska och administrativa avstånd som finns mellan skolor och gymnasienämnden bäddar för konflikter av den här typen.

En viktig princip inom stora förvaltningar borde vara att delegera ansvar och befogenheter så långt ned i organisationen som möjligt. Om Soltorgsskolans rektor och övrig personal hade haft frihet att besluta om verksamheten inom givna ekonomiska ramar så hade aldrig den aktuella motsättningen uppstått.

Med det givna systemet uppstår lätt prestigeladdade konflikter mellan skolans personal och nämnden, som kan uppfattas som stelbent och okunnig om vilka insatser som är nödvändiga för att skapa en positiv inlärningsmiljö.

Det riktas ibland kritik mot den beställar-utförarmodell som en del andra nämnder tillämpar. Men en klar fördel med denna är att rollerna är klara. Politikerna ska ange mål och ramar för verksamheten och professionella utförare ska verkställa de beställningar som båda parter enats om.

Kontrollen av att målen uppnås är sedan en uppgift för de politiskt valda nämnderna.

Konflikter av den typ som refererats ovan är exempel på en stelhet i den administrativa styrningen som riskerar att misskreditera hela det politiska systemet. Folkvalda har oftast varken utbildning eller kunskaper för att detaljstyra verksamheter.

Försök att ändå göra detta, riskerar på ett förödande sätt att hämma den kreativitet och entusiasm som måste finnas för att en verksamhet som skolans ska fungera bra i nuet och kunna förnyas och utvecklas.

Det är alltså nödvändigt att skolans personal tillsammans med eleverna får en mycket större frihet att utveckla verksamheten på den skola där man verkar. En sådan utveckling skulle också minska friskolornas fördelar av att ha en större flexibilitet.

Men en förutsättning för denna utveckling är att både kommunal byråkrati och politisk klåfingrighet minskar.

Nils Gossas (mp)

Tommy Håkansson (mp)

Mer läsning

Annons