Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur ska vi ha det i det kära gamla plugget?

Annons


Läsinlärning. Ingen annan fråga har haft så starka motsättningar alltsedan 70-talet även om den börjar tonas ner något. Idealisterna på Skolverket och lärarutbildningarna har menat att barn lär sig bäst genom att läsa sina egna ord och texter, erfarna lärare och forskare har hävdat att grunden för läsning är ljudsäkerhet, och att varje språkljud måste tränas och övas för att uppnå maximal säkerhet.

2. Dyslexi. Starka krafter inom lärarutbildningar och Skolverket hävdar att dyslexi inte finns, alltmedan en samstämmig internationell forskarvärld visar hur dyslexi ser ut och kan kompenseras. Kunskaper om detta har funnits i exempelvis USA och England sedan 70-talet och hos oss är det på flera håll fortfarande kontroversiellt att tala om dyslexi.

3. Betygsfrågan. De socialdemokratiska utbildningsministrarna har länge sett betyg som något väldigt tveksamt. Man menar att motivationen minskar om man får ett dåligt betyg. Men problemet är ju egentligen att kunskaperna är dåliga, inte att betyget blev lågt. Jag anser att det är en självklar rättighet att få papper som talar om vad man gjort i skolan. Ett lågt betyg visar ju att man har rätt att få stöd för att bättra på kunskaperna!

4. Ordning och arbetsro. Det förhärskande synsättet från Skolverket är att inga sanktioner får sättas in mot den som stör och beter sig respektlöst. Den som till exempel mobbar får inte flyttas till en annan skola om han inte ändrar på beteendet. I stället får offret flytta om han inte klarar att möta sin plågoande. På fältet är det inte många som delar den uppfattningen.

5. Gymnasiets organisation. Alla elever ska läsa till högskolenivå med dagens system. Enligt det senaste regeringsförslaget, utan krav på förkunskaper som ger riktiga förutsättningar att klara gymnasiestudierna. Rimligt vore att man börjar på gymnasiestudier först då förkunskapskraven nåtts. Var fjärde elev går nu ut gymnasieskolan utan slutbetyg, eller hoppar av. Gymnasieeleverna borde få fler valmöjligheter att välja hur teoretiska studierna ska vara. I princip får ungdomar i dag inte bli fordonstekniker för att de inte klarar tentorna om surrealismen och dadaismen.

6. Kunskap eller arbetssätt. Grupparbeten och kritiskt tänkande har framförts som viktiga arbetssätt även i lägre åldrar. Det krävs vissa grundfärdigheter för att klara grupparbeten. Man måste kunna lyssna ingå i en dialog, vänta, arbeta självständigt en stund, kunna se ett långsiktigt mål med arbetet. Dessa färdigheter tar tid att bygga upp. Det blir gärna stökigt då dessa färdigheter saknas. Det är också orimligt att ha som mål att sexåringar ska öva kritiskt tänkande, som jag sett i någon lokal arbetsplan. Sexåringar ska känna trygghet och tillit, snarare än kritiskt tänkande. Det är grunden för vidare utveckling.

7. Specialundervisning. Enligt en utredning på 1980-talet konstaterades att flera av barnen som fick specialundervisning ändå hade problem i skolan. Man drog då slutsatsen att det var specialundervisningen som orsakade problemen. Därför ansågs det lämpligt att dra ner på antalet speciallärare med åtminstone hälften. Så skedde också, med resultat att många elever inte har nödvändigt stöd.

Det ovan uppräknade kanske kan bidra till en förklaring av dagens situation. Det räcker inte med "fler vuxna i skolan". Det handlar om grundläggande frågeställningar och synsätt. Det handlar också om att ha en skolmyndighet som har en verklighetsanpassad pedagogik som ledstjärna. Det handlar om att bejaka mångfald och alternativ inom undervisning. Det handlar om att sätta kunskapen i fokus genom en individanpassad undervisning med rimliga krav på alla.

Att hävda detta är inte att vara bakåtsträvare. Det är mycket roligare att gå i en skola där det är arbetsro så att man kan ägna sig åt det roliga - att lära sig så mycket som möjligt på alla de intressanta sätt som finns!

Det är inte helt enkelt att sätta sig in i skolfrågor och slagorden om skolan kommer att vara många under valrörelsen. Min förhoppning att så många som´möjligt tar skolfrågorna på stort allvar.

Varje individ som misslyckas i skolan är ett stort misslyckande för samhället!

GUNILLA SALO

Dagens debattör är specialpedagog vid

Morkarlbyskolan i Mora. Gunilla Salo är också medlem i folkpartiet.

Mer läsning

Annons