Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hunden Tess ska "rädda" årets musikal

Annons

Hösten 2004 gjorde Evenemang i Gagnef dundersuccé med en uppsättning av Grease. Musikalen fick strålande recensioner och sågs av 3 500 personer, vilket innebär att den gick för idel utsålda hus.

Ett stort antal sång- musik- och dansintresserade ungdomar från hela Dalarna sökte och testade för de omkring 20 rollerna i Grease-uppsättningen.

Nu inleder Evenemang i Gagnef en ny halvmiljonsatsning och även den här gången handlar det om en musikal. Trollkarlen är en modern version av klassikern Trollkarlen från Oz, som gjorde filmsuccé med Judy Garland i huvudrollen.

-Trollkarlen skiljer sig från förlagan genom att den utspelar sig i nutidsmiljö och framförallt har en annan musik än ursprungsmusikalen. I Trollkarlen, som filmats med Diana Ross som Dorothy och Michael Jackson som Fågelskrämman, förekommer soul, gospel, rock och pop, berättar Stina-Kari Axelsson.

Auditions, eller uttagningsprov, genomförs i slutet av april, men en roll är redan besatt.

Tess, som fått rollen som Dorothys hund, är en blandning mellan bordercollie och springer spaniel. Tiken ägs och tränas av Jenny Andersson i Säter.

-Hon är utbildad räddningshund och tränad för att hitta försvunna personer, oavsett om det är i skogs- eller stadsmiljö eller i rasmassor, berättar ägaren, som till vardags är dressör och tränar upp bland annat ledhundar för synskadade.

Men istället för att leta efter vilsegångna barn, bärplockare och pensionärer ska räddningshunden i höst rädda eller ännu hellre göra en succé av en kultursatsning. Stina-Karis äldsta dotter, 15-åriga Frida, kommer att fungera som särskild assistent -eller enklare uttryckt skötare - åt Tess.

-Det blir roligt och spännande att jobba med ett levande djur eftersom det innebär att praktiskt taget vad som helst kan inträffa, tycker Stina-Kari, som är spänd på att se hur hunden reagerar på det ljud, ljus och publikgensvar som hör till en musikalföreställning.

När tiken häromdagen bekantade sig med sin konstnärliga chef och regissör tog hon tillfället i akt att noga undersöka Lindberghallen och studera scenen från såväl ovan- som undersidan.

Och när bensprattel i form av dans kom på tal stannade Tess upp och lystrade intensivt, som om hon ville föreställa sig en föreställning och slå fast att "ben är aldrig fel".

KENT OLSSON

Mer läsning

Annons