Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hundar räddade rådjur från lo

Annons

Gilbert och Bonny är grannar och Rönnäs motsvarighet till Disneys Lady och Lufsen.

På den sistnämnda "titeln" aspirerar också Gilberts husse och matte Robert och Marie Lindell.

De - och då menar undertecknad Gilbert och Bonny - kan till och med dela en makaron. Den sista köttbullen kan de - alltså hundarna - rulla mellan varandra tills den får slitageskador.

Häromdagen hade Gilbert varit med matte och husse till mattes föräldrar, Astrid och Kurt Lindell, som bor på andra sidan byvägen. På vägen hem mötte de Bonny och hennes matte Merit Franzén. Grannarna stannade till på vägen för att samtala och för att ge hundarna möjlighet att nosslibbas (en finkänslig omskrivning för hångla).

- Klockan var halv sju på kvällen och det började bli mörkt. Men mot snön alldeles nedanför oss kunde vi se fyra rådjur springa nedåt mot byn. Strax därefter hörde vi ett högt och konstigt skrik i skogen ovanför oss. När vi tittade upp längs vägen fick vi se två råbockar komma skuttande i hög fart. Efter dem kom ett stort lodjur och precis under gatlyktan utanför Merits hus hann lodjuret ifatt och slog omkull en av bockarna.

Det var en minst sagt omtumlande upplevelse - inte bara för bocken.

- Det är gott om rådjur nere i byn och jägarna säger att djuren dragit sig till bebyggelsen för att undkomma lodjur och andra rovdjur. Vi har också sett lodjursspår kring husen, men aldrig trodde vi att vi skulle bli åskådare till ett liknande drama. Det gick blixtsnabbt och vi stod som förstenade, förklarar Marie och tillstår att händelsen fick hennes hjärta att slå i nästan lika hög takt som när hon träffade Robert.

Men Gilbert, som tycker betydligt bättre om rådjur än om katter, reagerade omedelbart.

- Han började skälla och gjorde en kort rusch mot lodjuret och bocken, som befann sig ungefär 70 meter från oss. Och Bonny hängde naturligtvis på. Lodjuret, som stod ovanpå rådjuret, kom av sig och sprang in i skogen, berättar Robert.

Samtidigt som Robert, Marie och Merit ropade tillbaka Gilbert och Bonny reste bocken sig - på åtta som det heter i boxningssammanhang - och skuttade efter det andra rådjuret.

Kvar under gatlyktan låg bara några hårtussar efter bocken.

- Jägare spårade den och kom fram till att den undkom med blotta förskräckelsen. Så sent som på söndagskvällen såg vi också bocken igen, säger Robert, som beskriver upplevelsen som både intressant och lite skrämmande.

- Det är inte enbart roligt att ha ett stort lodjur, en hane att döma av markeringarna, inne i bebyggelsen. Det är onödigt närgånget och nu låter vi inte hundarna vistas ensamma ute på tomten, fortsätter han.

Gilbert är däremot inte ett dugg orolig. Han anser att katter - oavsett storlek - ska hålla sig på sin kant och absolut inte vara dumma mot hans och Bonnys kamrater rådjuren.

Och missköter de sig ska de ha skäll.

Skäll(v)klart.

KENT OLSSON

Mer läsning

Annons