Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hoten mot landsbygden

Annons

- Det var nonchalant gjort. Rovdjur som tar betesdjur är ingenting att rycka på axlarna åt. Problemet med rovdjur fanns inte alls med bland de hotbilder mot betesdriften som presensterades, konstaterar Nils Oscarsson som på nära håll sett vad rovdjuren kan ställa till med. Två år i rad slog en björn till mot hans får och dödade tio djur. Även i år strök björnen förbi Skarpröet men den här gången fick fåren vara ifred. Dock har ett lodjur nyligen tagit Oscarssons bagge.

- Rovdjursfrågan är viktig för djurhållarna, men vi valde att inte ta upp den då vi tyckte att det var mycket annat som skulle diskuteras. Det brukar annars bli så att den mesta tiden går åt till att diskutera rovdjuren, säger Sven Uhlås som arbetar åt Hushållningssällskapet i Vansbros, Malungs och Älvdalens kommuner.

Sven tror att det ska gå att lösa problemet med rovdjur, bland annat kan djurhållare få hjälp med att sätta upp rovdjurssäkra stängsel.

Torborg Sjögren som är agronom på Länsstyrelsen berättade att endast tre procent av Dalarnas yta är jordbruksmark, och hon tycker att nya vägar ska läggas i skogen och inte på jordbruksmark. Torborg som talade om hotbilden mot det öppna landskapet konstaterade att antalet mjölkgårdar minskar.

- Det är skamligt att låta jordbruksmarken växa igen, sa hon. Torborg tog alltså inte med rovdjuren i hotbilden, vilket veternär Oscarsson reagerade på.

Juliana Dänhardt som är bilolog på Länsstyrelsen talade om artrikedom och biologisk mångfald.

- Slåtterängar och betesmarker är livsmiljöer för många hotade arter, förklarade Juliana.

Sven Uhlås redovisade intäkter och kostnader för en diko, fjällko eller rödkulla. Djurägaren kan söka många olika bidrag varav bidraget för fäbodbete gav hela

7 000 kr per djur. Totalt fick Sven ihop drygt 19 000 kr i inkomster på den här kon. Från detta ska kostnaderna dras, ca 15 000 kr varav arbetskostnaden uppskattas till 7 500 kr. Så här långt blir det lite pengar över, även om man lägger till kostnader på 1 500 kr för byggnader. Men den som inte får fäbodbidraget får svårt att få kossan lönsam.

- Ett sätt kan vara att komplettera med andra verksamheter, förklarar Sven.

Juliana berättade avslutningsvis om några exempel på familjer som bildat bolag och skaffat betesdjur tillsammans.

JAN NORBERG

Mer läsning

Annons