Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hopp om liv 20 ljusår bort

Annons

Astronomer har upptäckt den hittills första planeten utanför vårt solsystem som liknar jorden och kan vara beboelig.

Planeten är bara en och halv gång så stor som jorden men har fem gånger så stor massa. Den kretsar kring en röd dvärgstjärna, Gliese|581, som finns drygt 20 ljusår från jorden i den nordöstra delen av konstellationen Libra.

Det verkligt intressanta med upptäckten är att planeten har en hyfsat behaglig temperatur och troligen också flytande vatten, vilket är en förutsättning för biologiskt liv.

Bakom upptäckten står en grupp schweiziska, franska och portugisiska astronomer vid European Southern Observatory (ESO) i Tyskland. De tillhör en av de två ledande forskargrupperna i världen på sitt område och presenterar rönen i tidskriften Astronomy och Astrophysics.

Den så kallade exoplaneten _ en planet som kretsar kring en annan stjärna än solen _ är den minsta som upptäckts hittills. Den cirklar runt den röda dvärgstjärnan på 13 dygn och omloppsbanan ligger 14 gånger närmare stjärnan än jordens bana runt solen.

Röda dvärgstjärnor är idealiska mål i jakten på beboeliga planeter utanför vårt solsystem. De är mindre, lättare, kallare och ljusfattigare än solen. Gliese|581 har bara drygt en procent av solens ljusstyrka.

Den nu upptäckta exoplaneten kretsar nära sin stjärna, i en så kallad beboelig zon.

ESO-astronomerna gnuggar händerna inför det fortsatta utforskandet av planeten.

Planeten har identifierats med hjälp av det ytterst avancerade 3,6-metersteleskopet vid ESO:s observatorium i La Silla i chilenska Anderna. Instrumentet är det i dag mest exakta instrumentet i världen för att leta planeter utanför vårt solsystem.

ESO-forskarna upptäckte för två år sedan en annan planet av ungefär Neptunus storlek i en bana runt Gliese|581, och de fick redan då en glimt av den nyupptäckta planeten. Dessutom anser sig forskarna också ha starka bevis för att det finns en tredje planet, med en massa åtta gånger jordens, i samma område.

Planeterna har spårats med hjälp av det "gungande" de sätter i gång hos sin stjärna.

Det rör sig om väldigt små svängningar, i det här fallet mindre än en meter i sekunden, i ungefär mänsklig promenadtakt.

ESO-astronomerna driver enligt Fridlund ett av de viktigaste planetforskningsprojekten i dag.

Hans entusiasm delas av Nikolai Piskunov, professor i observationell astrofysik vid Uppsala universitet.

TT

Mer läsning

Annons