Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Höjd skatt och sämre service i sjukvården

Annons

En skattehöjning med 80 öre.

Men det räcker inte på långa vägar. Till det kommer en massa besparingar.

- Effekten av att vi måste spara pengar leder förstås till att vi också sänker servicenivån, säger landstingsråd Alf Johansson, s.

I går behandlade landstingsstyrelsen förslaget till verksamhetsplan för de kommande åren. Den politiska majoriteten sade som väntat ja till att höja landstingsskatten med 80 öre nästa år.

Ytterligare tre partier: centern, folkpartiet och krist-demokraterna, föreslog också en skattehöjning. Dessa partier nöjde sig dock med 50 öre. I stället föreslog de bland annat en höjning av taxor och avgifter.

Moderaterna föreslog en kraftig höjning av patientavgifterna, men däremot oförändrad skatt för nästa år.

- Att höja skatten med 80 öre är orimligt när vi har så stort behov av att folk ska flytta till länet. Samtidigt ser vi ingen annan utväg än att höja skatten, eftersom landstingets politiska ledning inte lyckades med sina sparåtgärder efter förra skattehöjningen.

- Men 50 öre är smärtgränsen för oss, säger Elisabeth Lindén Brandt, oppositionsråd för centern.

Moderaterna i landstingsstyrelsen är övertygade om att höjd skatt inte är lösningen på landstingets problem, och föreslår därför som enda parti oförändrad skatt nästa år.

Partiet föreslår i stället höjning av patientavgifterna med runt 40 procent, och strukturförändringar i all landstingsverksamhet, såsom nedläggningar av vårdcentraler i lasarettsorterna och även strukturförändringar på lasaretten.

Även centern, folkpartiet och kristdemokraterna föreslår en höjning av avgifter. Den politiska majoriteten säger dock nej till att höja patientavgifterna.

- Vi har försökt att hitta en någorlunda bestående ekonomisk balans, eftersom vi inte kan fortsätta att höja skatten.

- Nu tvingas vi höja skatten för andra gången under 2000-talet. Samtidigt måste vi spara och därmed sänka servicenivån. Att dessutom bestraffa de som använder verksamheten genom att höja patientavgifterna är att gå för långt, anser Alf Johansson.

Förutom rena sparkrav på 30 miljoner i år, 80 miljoner nästa år, och 50 miljoner årligen under 2005-2007, får inte kostnadsökningen vara mer än 4,5 procent.

I själva verket även det ett sparkrav, eftersom kostnaderna ökar betydligt mer än så inom hälso- och sjukvården.

- Totalt handlar det om att spara ungefär 500 miljoner kronor. Redan i morgon (läs i dag) kommer ganska tuffa sparbeting när driftstyrelsen sammanträder. Och framöver lär det bli ännu tuffare, konstaterar Elisabeth Lindén Brandt.

JAN SVENSSON

Mer läsning

Annons