Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hittade största silver- skatten

Annons

Kamratgänget hamnade i fokus under invigningen.

Först fick de stående ta emot applåder och jubel i samband med invigningstalet i A-salen inför 50-talet personer.

Därefter intervjuades Peter Johansson under arkeolog Fredrik Sandbergs invigningstal om hur deras skattjakt gick till anno 30 april 1997 och dagarna därpå.

- Eftersom det var valborgskväll, 30 april 1977, var jag och de övriga ute och smällde kinapuffar i de jordhögar som fanns i Sanda intill våra hem. Vid den tiden grävde kommunens personal upp och anlade dagvattenbrunnar i området, berättade Peter.

Under leken observerade han och de övriga några föremål som liknade kapsyler. De gick hem, hämtade en kraftig spade och grävde upp flera föremål.

Peter och hans kompisar såg först inte värdet i de saker de fann på platsen. Lärare och berörda föräldrar var inte heller så entusiatiska utan tipsade om att sakerna antingen kunde vara kapsyler eller IFO-knoppar till toaletter. Men vem ville gömma avslitna kapsyler och lossslitna toaknoppar i jordhögar?

Några av grabbarna litade inte riktigt på de vuxnas teori

- Turligt nog gick tre av dem ned till Zornmuseet och visade dåvarande chefen Hans Henrik Brummer vad som hittats. Han begrep värdet av pojkarnas fynd omgående. Brummer ringde omedebart länsmuseet och annan lokal expetis. De var plats i Mora inom en timma och då hade redan stenexpetern Ragnar Lannerbro infunnit sig.

Expertisen såg tämligen omgående att det var unika silvermynt från Vikingatiden.

- Vi fick lämna ifrån oss allt vi hittat. Fyndplatsen i Sanda stängdes av och grävmaskinerna fick vila för en tid. Platsen intogs av arkeologer som borstade sig fram med största försiktighet i området.

När inventeringen var genomförd hade 1 295 mynt påträffats. 340 av dessa mynt finns nu med på utställningen i Vikingamuseet. De flesta mynten är tyska men det finns även mynt från Italien, England, Ungern, Irland och Danmark samt ett arabiskt mynt.

Under föredraget framförde Fredrik Sandberg olika teorier om varför silverskatten grävts ned. För det första var nedgrävning av mynt endast något som förekom i norra Europa. Det tyder på att mynten som härstammar från år 905 till 1057 på den tiden inte hade något praktiskt värde i den nordiska vardagen. Sedan är teorierna många, exempelvis att de gömts till gudarna eller för att skyddas mot något hot i orostid. Något säkert svar finns inte.

Invigningen i utställningshallen utfördes av kulturchef Bernd Janusch, som avtäckte montern med samlingen, till toner näverlur av Helmer Nilsson och fiolmusik från Barbro Svensson.

Därefter fick kamratgänget återse skatten. Några av dem hade sett den under förra årets utställning på Dalarnas Museum.

HANS OLANDER

Mer läsning

Annons