Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Historisk dröm kom i dagern

Annons

I torsdags var det pressvisning, och på onsdag den 11 september är det högtidlig invigning av den västra av Stollbergs två stollgångar.

Efter två år av mycket slit är ytterligare en konkret del av den gamla gruvhistorien bokstavligen talat framgrävd.

Karl-Erik Olsson är namnet på den man som under föreningen Väster Silfbergs Vänners vingar hållit i trådarna för projektet som på ett konkret sätt tonar fram brukspatronen Adolph Christiernins silverdrömmar.

Dokumentationen kring bruks-patronens projekt är knapphändig.

Drygt 250 år efter att brukspatronen fick klartecknet att bryta sig in i berget i hopp om att stöta på nya parallella malmstreck konstaterar Karl-Erik Olsson att mycket lite finns nedtecknat i arkiven.

Den mutsedel som gav Christiernin rätten att bryta sig in i Wester Silfberg finns dock på Uppsala Landsarkivs Mutsedeldiarium.

Med ledning av detta vet man också att brukspatronen inväntade saxiska arbetare som skulle utföra grovjobbet.

Den exakta tidpunkten för arbetet är oklar. Samma sak gäller hur lång tid det tog att bygga stollgångarna.

1845 års gruvkarta visar dock att såväl den östra som den västra stollgången var byggda då.

Brukspatronens finanser gick dock i stöpet. Konkursen var ett faktum 1756. Eftersom inga större arbeten utförts på Stollberget åren efter detta pekar allt på att stollgångarna byggdes mellan åren 1730-1756.

För ett par år sedan stod det dock klart att nutidens styrande tyckte det var värt att öppna den västra stollgången. Den östra ligger så djupt inbäddad att det inte var mödan värt.

Markägaren, Västerås stift, sa ja. Självfallet också Ekomuseum Bergslagen. Samma entusiasm visade länsstyrelsen och Dalarnas Museum.

Och pengarna strömmade till via sparbanksstiftelsen, den lokala sparbanken, kommunen och AMS.

Målet med alltihop är och har varit att öka antalet besökare på det sedan tidigare gruv- och kulturhistoriskt intressanta Stollberg.

Med hjälp av 1893 års gruvkarta och Clas Westlund på kommunens miljö- och byggkontor, som ryckte ut med sina moderna mätinstrument, kunde öppningen till Västra Stollgången pekas ut med stor precision.

Den 3 juli 2001 sattes grävskopan i marken för att få bort det tjocka varplager som under senare århundraden lagts över ingången, utan tanke på den historiska nyfikenheten på 2000- talet.

Regnen satte dock stopp för grävningarna som återupptogs först i år. Det var ett stort ögonblick då stollgångens öppning kom i dagern.

Länsmyndigheten hade beord-rat att varpen ska läggas tillbaka varför det blev nödvändigt att bygga en så kallad bockort av timmer fram till stollgångens öppning.

Karl-Erik Olsson kallade in Kalle Tamminen och Jan Österberg som påbörjade bygget i början på juni. Därefter byggdes även en ny bro över ett fyra meter djupt schack. Här påträffades av allt att döma en malmkropp.

Men malmen bröts tydligen först i början på 1900-talet eftersom spår finns av sprängning.

Stollgången är bara cirka 20 meter lång och mynnar ut i Garpenbergsgruvan. Och höjden på gången är runt 130 centimeter, vilket vittnar om de saxiska arbetarnas slit.

HARRI KRIIKKULA

Mer läsning

Annons