Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Historien bakom vår 130-åriga svenska krona

Annons

Pengar är egentligen ett sätt att klara bytet av varor och tjänster på ett enklare sätt.

Som pengar har allt möjligt används: stenyxor, musselskal, kakaoböner, metallbitar.

När människan på allvar lärt sig bearbeta metaller föds den typ av penningar vi känner till i dag.

Ett utvecklat penningsystem uppträder först i västra mindre Asien. För runt 2 000 år sedan var mynt i omlopp i hela det dåvarande romerska riket. Sådana mynt var också gångbara i Sverige, även om det förstås bara var mycket rika människor som hade tillgång till dem.

Det första svenska mynten präglas för runt tusen år sedan i Sigtuna under Olof Skötkonungs tid (995-1022).

Silver var den metall som gällde i penningsammanhang. Men det var en skillnad mellan silvervärdet och myntvärdet. Skillnaden tillföll myntherrren, i vårt fall kungen.

Eftersom silvervärdet styrde, gällde i princip alla europeiska mynt i alla europeiska länder. Den som handskades med pengar fick se upp så att han inte fick för många mynt med för dåligt silverinnehåll.

På 1300-talet och några hundra år var därför även utländska guldmynt i cirkulation i Sverige för riktigt stora affärer.

Marken var fram till 1500-talet huvudenhet i penningräkningen. Den delades in i åtta öre eller 24 örtugar eller 192 penningar - i Svealand vill säga. Under lång tid gick det i Götaland 384 penningar på en mark och på Gotland 288.

Mer läsning

Annons