Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hellre skugga än rampljus

Annons

Under två månader varje år pendlar han mellan bostaden i Korsnäs och IOGT-lokalen i Björbo för att belysa skönt och skämt på revyscenen.

Det finns inga lätta svar.

Yngve gör försök på försök, men är inte riktigt nöjd med resultatet.

- Jag är uppvuxen med revyn och min mor Kerstin var aktiv i IOGT-NTO, berättar han.

För mer än 25 år sedan blev han engagerad i revyarbetet - bakom kulisserna. Men det dröjde inte länge förrän han placerades framför scenen - långt framför.

- Det var roligt att få börja jobba med ljussättningen, tycker Yngve, som sedan 1979 är bosatt i Falun.

Som gammal hockeyspelare och fotbollsmålvakt (pantervig) förstår han att uppskatta god laganda:

- Att sätta upp en revy är ett lagarbete och andan i det här laget skulle göra vilken lagledare som helst alldeles grön av avund. De allra flesta som jobbar med revyn har anknytning till bygden och de som inte har det smälter snabbt in i gänget. Genom mitt engagemang kan jag också behålla kontakten med kamraterna sedan ungdomen.

Han funderar en stund och sedan gör han ett nytt försök:

- Även om jag - med repetitionerna - ser 30 föreställningar är det hela tiden underhållande. Ensemblen förändrar och finslipar, och ingen vet vad Göran Johansson hittar på när andan faller på och gensvaret från publiken är det rätta.

Men Yngve erkänner att mycket av det som händer på scenen går honom förbi.

- Ofta är jag helt koncentrerad på manöverpanelen och mitt jobb. Även om mycket är förprogrammerat gäller det ju att hela tiden anpassa ljuset efter var aktörerna står och hur de rör sig.

Med restiden satsar han årligen omkring 200 arbetstimmar på att revyaktörerna ska göra sig bra på scenen.

- Det är tillfredsställande att se att publiken trivs och har roligt, tycker han.

Det är ytterligare en delförklaring, men inte ens Yngve själv tycker att det räcker som svar.

Därför gör han en Stenmark ("Det är svårt å förklar´ för en som int´ begrip") genom att säga att den idealitet och mentalitet som finns i och är kännetecknande för Björbo inte är möjlig att förklara för en utomstående.

Vilket innebär att ni, kära läsare, inte får någon bra förklaring till hur kan det komma sig att han är beredd att pendla mellan Korsnäs och Björbo för att helt ideellt sköta ljuset under Björborevyns föreställningar.

Det var nämligen det som var frågan.

KENT OLSSON

Mer läsning

Annons