Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Harpest förbryllar forskare

Annons

Hittills har tolv personer rapporterats med harpest i år enligt Smittskyddsinstitutet. Under rekordåret 2003 hade 22 personer fått harpest under årets första sju månader.

- De flesta fallen sker i augusti, när det finns mest myggor, säger Dolores Gavier Widén, biträdande statsveterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt.

Harpestepidemierna förbryllar forskarna. Ingen vet varför hundratals svenskar smittas vissa år och något tiotal andra år.

- Historiskt sett har det varit långt mellan topparna, men de kommer allt tätare. Ingen vet var bakterierna håller hus däremellan, säger Göran Hedin, smittskyddsläkare på länssjukhuset i Gävle.

De människor som löper störst risk att drabbas är de som rör sig mycket ute i skog och mark. Ofta har de smittade vistats nära vatten.

- Man vet att det är vanligare att jägare och svampplockare smittas. Golfare som besöker områden med harpest är en annan stor grupp, säger Göran Hedin.

I Sverige brukar de flesta fallen av harpest hos både djur och människor inträffa i främst Gävleborgs län och Dalarna. Men förra året drabbades 150 personer i Örebro län. Under senare år har många smittats också i bland annat Stockholms län och Västra Götaland.

En möjlig förklaring till allt oftare återkommande epidemier kan vara milda vintrar som gjort att fler harpestbakterier överlever. Men frågan är var de håller hus.

- Vi vet inte var harpestbakterien har sin reservoar. Överföringen från skogsharar till fältharar kan ha bidragit till en geografisk spridning söderut. Man funderar också på om bävrar kan vara bärare som sprider smittan till andra djur, säger Göran Hedin. (TT)

NILS ÅKESSON

Mer läsning

Annons