Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Harpan som ännu inte är rumsren

Annons

Sällan har det varit så trångt i Kulturhörnan på Säters bibliotek. Det är säsongens sista kulturlördag och inte mindre än tre utställningar ska invigas.

På förmiddagen har Joel Staaf Hästö hållit vernissage för Väggarna förstår, 16 dikter som tidigare hängt på Martin Koch-gymnasiets skärmväggar.

Vuxenskolans målarcirklar med 13 deltagare visar sina oljemålningar och akvareller.

När så Göran Hellgren och hans spelkamrater inleder utställningen av nyckelharpor med en uppländsk polka, måste några trängas i dörrhålet, för att få en glimt av vad som försiggår.

Nyckelharpan är ett typiskt uppländskt instrument, även fast den äldsta bilden av en harpa finns på en kyrkomålning från Gotland.

Men först kring 1920 kom någon på idén att göra nyckelharpan kromatisk, vilket innebär att det går att spela i olika tonarter.

Konstruktören hette August Bohlin och var spelman på Skansen i Stockholm.

- Men Erik Olsson i Säter var den första som byggde en fyrradig harpa, han la till en extra sträng, berättar Göran Hellgren.

Erik Olsson som i dag är 90 år och har flyttat till Hedemora, arbetade på Lidéns möbler i Säter på 1940-talet. Han spelade fiol, men hade blivit stel i fingrarna efter att ha snickrat länge i kallförrådet. Nyckelharpa gick bättre och tillsammans med Stopp Edvin Svensson i Avesta, blev Erik Olsson något av en nyckelharpa-pionjär i Sverige.

- Han fick kritik för den fyrradiga harpan, men i dag använder moderna folkmusiker sådana, säger Göran Hellgren som bland annat har hört instrumentet i en svensk-indisk konstellation på Falun folkmusik festival.

Däremot är den fyrradiga nyckelharpan ännu inte godkänd för den som vill bli riksspelman. Då gäller det att hålla på traditionerna och använda ett treradigt instrument.

JOHAN KÄLLS

Mer läsning

Annons