Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hårigt på Församlingsgården

Annons

På onsdagen besöktes Församlingsgården av en riktig hårkulla med sina verk från Våmhus: Nina Sparr.

- Traditionen att göra hantverk av hår går långt tillbaka i tiden, ända till slutet av 1800-talet. Min gammelfarmor var med då, sade Nina.

Då var hårarbete ett sätt att försörja sig på. Kvinnorna i familjen vandrade långt bort, till och med till andra länder, för att sälja sina hantverk som de tillverkade av kundernas hår.

Hur går det till att göra ett hårarbete?

- Folk kommer till mig och lämnar in sitt hår. Sedan gör jag något på beställning, det kan vara örhängen, släkttavlor, strumpor... Jag räknar alla hårstrån, tvättar dem och börjar.

-Det är väldigt olika hur lång tid det tar, det beror på hårets kvalitet.

Det finns en förening för hårkullorna, "Hårnätet", där ett 20-tal kvinnor är aktiva. Men Nina är helt fristående. Hon ser sig själv som en konstnär och gör mer än bara de gamla traditionella sakerna som man ägnar sig åt där.

Ingrid Eriksson, 81, besökte Församlingsgården för att höra Nina Sparr. Med sig hade hon en tavla som är gjord av hennes mors hår.

-Den gjordes för 70 år sedan, när jag var ett litet barn. Då gjordes även ett halsband av min mors hår. Det halsbandet fick jag och det har jag fortfarande kvar, berättade Ingrid.

JOHANNA WALLIN/PRAKTIKANT

Mer läsning

Annons