Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hård debatt när BB lades ned i Ludvika

Annons

Redan 1975 lades BB ned i Ludvika.

Beslutet föregicks av en hård debatt, berättar Bertil Mattsson, 66, tidigare chefsläkare vid Ludvika lasarett.

- Huvudmotivet för nedläggningen var svårigheten att rekrytera personal, främst barnmorskor. Dessutom ställdes det krav på att barnläkare skulle finnas tillgänglig dygnet runt och det hade vi bara på dagtid.

Ytterligare en del i resonemanget som föregick beslutet var att Socialstyrelsen ansåg att det måste göras minst 1 000 förlossningar per år för att BB-vården skulle ha existensberättigande. På Ludvika BB förlöstes några hundra barn varje år.

- Socialstyrelsen menade att det skulle finnas en vana hos personalen att även hantera besvärliga förlossningar. Men redan på den tiden hade vi en mödravårdscentral dit det kom gynekologer från Falun. De bedömde vilka förlossningar som kunde bli svåra och de mammorna fick åka till BB i Falun, minns Bertil Mattsson.

1996 var det så dags att utdela den slutliga dödsstöten mot allt som hade med BB-vård att göra i Ludvika. Det året stängdes nämligen BB-eftervård.

- Kvalitén på verksamheten var det inget fel på, snarare var kvalitén på BB-eftervård utmärkt. Skälet till nedläggningen var besparingar.

Bertil Mattsson konstaterar att vården undan för undan har centraliserats, i bland av kvalitetsskäl, i bland av besparingsskäl.

- I slutet av 60-talet stängdes BB i Grängesberg och Smedjebacken, beslut som utlöste protester på sin tid.

- Vården över huvud taget var mer decentraliserad förr. Exempelvis så opererades det i Smedjebacken ända in på 60-talet, vet Bertil Mattsson att berätta.

TORBJÖRN GRANLING

Mer läsning

Annons