Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Handslag för ett friskare arbetsliv

Annons

Jag tycker att det många gånger är mer intressant och viktigare att få reda på hur det är. Hur har du det? Hur mår du? Frågor som platsar i de flesta sammanhang, inte bara i telefon utan i direkta kontakter, till exempel på jobbet mellan chefer och medarbetare och arbetskamrater emellan.

Omtanke om varandra är över huvud taget betydelsefullt för att ha eller få friska medarbetare och friska arbetsplatser. Dit siktar vi här i länet genom projektet Arbetsfriska Dalarna.

Offentliga och privata aktörer har enats om att samverka över organisationsgränser kring vår tids stora samhällsfråga, den höga sjukfrånvaron.

Även om utvecklingen för sjukfrånvaron och ohälsotalet i Dalarna har gått och går åt rätt håll jämfört med läget för något år sedan återstår mycket att göra. Fortfarande ligger siffrorna för Dalarna, och då framför allt för kvinnor, alldeles för högt och klart över riksgenomsnittet.

En sjuksituation är naturligtvis i första hand ett bekymmer för den enskilde, den direkt drabbade. Samtidigt medför sjukfrånvaro, både kortvarig eller längre, i de allra flesta fall krångel och besvär på arbetsplatsen, för arbetsgivaren och många gånger även för arbetskamrater. Till det kommer negativa konsekvenser för samhället i stort.

Ohälsan i arbetslivet kostar Sverige över 100 miljarder kronor om året. Omräknat utifrån folkmängd, utan andra hänsyn, motsvarar detta mer än tre miljarder kronor i Dalarna.

Nog finns det skäl att bry sig om hälsan på jobbet.

Mycket energi har lagts ner på att hitta orsaker till sjukskrivning och anklaga "bovar" i detta drama. Minst lika intressant är hur vi ska få sjukskrivna personer tillbaka till jobb och framför allt att kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande.

Om de anställda mår bra ökar produktiviteten. Det visar en studie som forskare vid Karolinska Institutet gjort. För första gången har man lyckats bevisa att satsningar på hälsa och trivsel hos de anställda kan förbättra ett företags resultat. En ekonomisk beräkning visar att ett av de studerade företagens insatser mot ohälsan betalade sig inom ett halvår. I stället blev det en vinst på cirka 5700 kronor per anställd och år genom minskad sjukfrånvaro.

Resultatet av forskarnas studier på industriföretag som Stora Enso i Skutskär, Värö Bruk, Volvo Lastvagnar och Sandvik har egentligen en självklar slutsats: Hur man mår och hur man trivs på arbetet spelar en roll för resultatet.

Karolinska Institutets forskare har även lagt fram recept för att lyckas åstadkomma förändringar. Det handlar om i grunden kända fakta men tål att upprepas: Frågor som rör arbetsmiljö och den enskildes hälsa måste lyftas upp på ledningsnivå. Det räcker inte med enbart information utan det måste till konkreta handlingsplaner på både individ- och gruppnivå.

Det här är frågor som har sin givna plats vid de kontakter runt om i Dalarna som jag har inom projektet Arbetsfriska Dalarna. Ett projekt med hög målsättning. Dalarna ska år 2008 ha Sveriges friskaste arbetsliv och förknippas med attraktiva arbeten och friska arbetsplatser. Något som i sin tur bidrar till att bilden av en modern region med hög livskvalitet stärks och ökar Dalarnas konkurrenskraft.

Från Arbetsfriska Dalarna är handen utsträckt. Vi vill gärna träffa överenskommelser, ett handslag på pränt, med arbetsgivare om åtaganden kring arbetshälsofrågor.

Vilka arbetsplatser i Dalarna blir först ut?

TORSTEN NIT...R TORSTEN NITÉR ÄR PROJEKTLEDARE ARBETSFRISKA DALARNA, TIDIGARE JOURNALIST, INFORMATIONSCHEF HOS SSAB TUNNPLÅT OCH GENERALSEKRETERARE I SVENSKA LIVRÄDDNINGSSÄLLSKAPET.

Mer läsning

Annons