Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Han vill öppna gruvan igen

Annons

Omöjligt, orealistiskt,

- Nej järnmalmspriserna är jättehöga, efterfrågan enorm. Dannemoragruvan håller också på att återöppnas. Men det krävs miljarder för att komma igång. Järnmalm finns det dock gott om.

Under sommaren hade Granqvist kontakter med Göran Persson och andra i den förra s-regeringen. Där tror han att det skulle gått att få loss några miljarder men regeringsskiftet gör att Granqvist fått tänka om.

Han håller nu på att starta ett kartläggningsarbete där gamla handlingar ska gås igenom. Han ska muta in järmnalmsrättigheterna och sedan vinna tillstånd.

- Jag har utländska intressenter i det här. Intressenter som vill åt järmnalmen och trygga sina leveranser för framtiden. Järmnalmsprojektet är mycket långsiktigt, en exportgruva som bryts med modern teknik. Om de utländska intressenterna går in med ett par miljarder och vi gör en nyemmission på lika mycket så tror jag att vi kan finansiera en igångsättning, säger Lennart Granqvist.

Han har efter kontakter med personer som verkat i de gamla SSAB-gruvorna kommit fram till att man ska starta gruvprojektet från Blötberget.

När Blötbergets gruvan lades 1979 hade man nått 540 meter under jord.

- Det finns en stor järnmalmskropp kvar i Blötberget, och den malmen räcker för en lönsam gruvbrytning med dagens priser.

-Men huvudskälet att gå ned där är att gruvlaven, dess schakt samt anrikningsverket finns kvar.

- Om man sedan bryter en ort mot Grängesberg så kan man komma åt den enorma malmkropp som finns på denna sida den stora förkastningssprickan.

-Om man skulle återöppnat i Grängesberg och tagit malmen därifrån så hade man varit tvungna att flytta samhället och bryggeriet samt tömma denna jättegruva på vatten. Det slipper man om man tar malmen från Blötbergshållet, säger Lennart Granqvist som informerat kommunledningen om sina planer.

En annan fördel med Blötberget är att den gamla gruvorten ligger nära järnvägen i Klenshyttan där man skulle kunna lasta järnmalmspellets på järnvägsvagnar för transport till den tänkta exporthamnen i Oxelösund.

- Ett pelletsverk är ett måste, det går inte att sälja järnmalmsslig. Det måste till en förädling, säger Lennart Granqvist som fyllt 71 år.

- Det här blir nog mitt sista större projekt.

-Jag önskar mig en gravsten tagen djupt nere i Blötbergsgruvan, så långt vill jag komma här i livet, säger Lennart Granqvist.

Grängesbergs gruvor som stängdes 1989 var Sveriges näst största gruva efter LKAB-gruvorna i Norrbotten.

Europas största malmkropp finns dock under sjön Väsman och Lennart Granqvist utesluter inte att framtida gruvgenerationer försöker att komma åt den från Blötberget om han lyckas med exportgruvan.

BO JOFFER

Mer läsning

Annons