Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Han tar musiken ett steg längre

Annons

Högt uppe i Folkmusikens hus i Rättvik ligger fiolverkstaden. Här byggs nya fioler och gamla får välbehövliga reparationer. Det är Gunnar Brandin som sitter bakom verktygen.

Ett långvarigt musikintresse gjorde att han genomförde en treårig kvalificerad musikinstrumentmakarutbildning vid Högskolan Dalarna i Leksand.

Gunnar Brandin har alltid levt nära musiken. Han började spela fiol redan 1972 med Röjås Erik som lärare. Erik var också fiolbyggare och där startade Brandins intresse för själva instrumenten.

Tidigare arbetade han med vuxenutbildning och även som arrangör av musikkonserter.

Under högskoleutbildningen har han gjort praktik på instrumentverkstäder både i Sverige och ute i Europa. Nu har han drivit instrumentverkstaden på Folkmusikens hus sedan drygt sex månader tillbaka.

- Jag har hållit på med musik jämt, ända sedan jag var liten. Jag har fyra barn som spelar och det ökade på mitt intresse, förklarar han.

Nu sitter han och reparerar fioler och snickrar även ihop nya.

- Fiolen är en intressant, komplicerad och väldigt vacker sak att göra.

De nya fiolerna snickras till av lönn som ska ha torkat i minst tio år. På en färdig fiol är lönnen bara några millimeter tjock.

- Det gäller att det är torrt, det kan inte snabbtorka, säger han.

Fiolernas form snickras till med verklig känsla, stämjärnen används flitigt för att mejsla till den karaktäristiska formen och så småningom tjockleken.

- Det ska ner till 1,4-3,4 millimeters tjocklek, beroende på modell, förklarar han och berättar att själva locket sedan görs av gran.

Att göra en fiol tar många veckor, men det är ett äkta hantverk med bestående värde.

- Det har fungerat bra under det första halvåret, det har varit en jämn ström av reparationer, berättar Brandin som vid sidan av också har ett administrativt jobb på Sveriges spelmäns riksförbund.

GÖRAN PERSSON

Mer läsning

Annons