Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Han räddar gamla rosor

Annons

Lars-Åke Gustavsson heter den blomsterkunnige. Han har skrivit praktverket Rosor för nordiska trädgårdar och har ansvarat för den botaniska trädgården vid Fredriksdals friluftsmuseum.

Han är med i något som kallas Rosuppropet. Ett grupp som vill bevara äldre kulturrosor. I sommar reser de runt på ett 40-tal platser i landet. De startade i Ystad och avslutar i Lycksele. För kunna arbeta över hela Sverige har de utbildat närmare 100 inventerare.

- De ska snoka upp rosorna i trädgårdarna, säger Lars-Åke Gustavsson.

I lördags var de och snokade i Solveig Snarfs trädgård i Andersbo. Till hennes glädje. På gården växer otaliga rossorter och andra perenner som hon har fått av vänner och bekanta.

I rabatterna närmast huset växer det ett par rosor som hon inte lyckats hitta namnet på. En rosenbuske, som uppenbarligen trivs efter söderväggen, har en intressant historia.

Pipar Karin Ersdotter som arbetade i Stockholm som trädgårdkulla tog med sig rosen hem till Plintsberg i en skinnryggsäck. Det var troligtvis före år 1850. Sedan dess har rosen växt hos Pipar Karins släktingar och Solveig Snarf har fått ta emot ett exemplar.

Lars-Åke Gustavsson studerade rosen under ett par minuter och kunde till slut inte namnge den. Det är oftast de okända som kan vara intressanta för Rosuppropet. Gruppen vill ju hitta och bevara tåliga och ovanliga rosor och på sikt försöka få ut dem till försäljning igen.

Gustavsson menar att det finns stor risk att de gamla rosorna försvinner. De som har de största kunskaperna och intresset är ofta kvinnor i 80-årsåldern och uppåt. När de flyttar in på ålderdomshemmet och yngre generationer tar över blir det ofta gräsmatta av blomsterodlingarna.

- För många äldre är rosorna en släktklenod, som gamla snusdosor och vaser. De yngre förstår inte värdet, säger han.

Mellan klockan 10 och 17 på torsdag tar Lars-Åke Gustavsson och andra emot dem som vill veta mer om sina gamla rosor. Den som är intresserad tar med sig en rejäl kvist, 50 centimeter eller mer, med mycket blad och gärna också taggar. Om det finns en historia om hur rosen kom till trädgården, när och av vem så skriv gärna ned det på ett papper, tipsar Liselotte Dahlin som är med i inventeringen.

KENNETH WESTERLUND

Mer läsning

Annons