Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Han nådde första tee efter 19 år

Annons

I 19 år satt han och tittade ut över 18:e hålet.

- Jag blev dömd till golf när jag gick till doktorn, berättar Mats Boberg.

Då visste inte läkaren hur han bodde, men nu har Mats tagit steget ner från verandan, ut på banan.

Vyn är vacker, men husläget är också positivt på andra sätt. Folk slår in någon boll per dag på tomten så Mats behöver aldrig köpa nya.

Olika grenar av Mats Bobergs släkt har ägt och brukat marken där golfbanan nu ligger. Som liten hjälpte han mormor och morfar med jordbruket här. Mats plöjde och mjölkade, nu idkar han alltså det som kallats en modernare form av jordbruk.

Bobergs bor i ett av de röda husen med vita knutar vid golfbanan i Aspeboda. Verandan ligger alldeles ovanför damernas utslagsplats för 18:e hålet.

Ensamma eller i grupper drar golfarna sina kärror. En klocka klämtar, någon är färdig med 17:e hålet och det är fritt fram för nästa spelare som är skymd bakom en höjd.

En äldre man ryter plötsligt "fore". Någon befinner sig i farozonen och ska se upp.

Var tionde minut släpper man i väg golfare från klubbhuset, där Mats för övrigt är döpt tillsammans med en kusin. Han kan visa bilder i albumet på hur de sista korna försvann för 30 år sedan.

- Jag är glad att det blev golfbana här. Det är bra för byn, säger Mats Boberg som minns diskussioner om industrimark eller lämplig plats för ett nytt länssjukhus mellan Falun och Borlänge.

Mats har aldrig haft något emot golfarna, men han har hellre pysslat med gamla bilar och motorcyklar på fritiden, och som egen företagare har han inte haft mycket ledigt.

- Jag blev dömd till golf när jag gick till doktorn. Jag jobbade för mycket och hade ett blodtryck på 170/130. Läkaren föreslog att jag skulle åka ambulans från undersökningen, säger han.

Mats fick medicin och stränga order om motion, han fick välja mellan promenader och golf. Att gå tycker han är trist, så 54 år gammal, efter kurs och teoriprov, blev han golfare.

- Fördelen är att man har ett mål. Jag funderar över hur jag ska få bollen i hålet och släpper allt annat. Mobiltelefon tittas det snett på, skulle den ringa så får man två pliktslag som straff. Jag gick ju och inbillade mig att jag inte kunde träffa bollen, men nu är jag nere i ett handikapp på 30 och är väldigt nöjd med det, säger Mats.

Sju kilometer runt Aspeboda-banan tar uppåt fem timmar. För nybörjare blir det ju längre, påpekar Mats.

- Jag har bestämt att jag ska ha tid, två gånger i veckan försöker jag komma ut. Det är en otroligt skön motion, säger Mats.

Nu är blodtrycket nere i 130/80 och kolesterolhalten helt okej.

- När jag började orkade jag inte gå nio hål caddie, dra kärran alltså. Nu klarar jag att spela 27 hål om jag vill, säger Mats.

Golf kostar ju en del, men Mats har köpt begagnade klubbor av en anställd och behöver inte betala för bollar. Omkring 150 bollar hamnar på Bobergska tomten varje år.

- Åren innan jag började golfa samlade jag i tiolitershinkar och sålde 800 bollar. Men nu går det ganska jämnt upp, säger Mats.

Nu är blodtrycket nere i 130/80 och kolesterolhalten helt okej.
- När jag började orkade jag inte gå nio hål caddie, dra kärran alltså. Nu klarar jag att spela 27 hål om jag vill, säger Mats.

Golf kostar ju en del, men Mats har köpt begagnade klubbor av en anställd och behvöer inte betala för bollar. Omkring 150 bollar hmnar på Boberska tomten varje år.
- Även innan jag började golfa samlade jag i tiolitershinkar och 800 bollar. Men nu går det ganska jämnt upp, säger Mats.

Mer läsning

Annons