Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Han hade änglavakt

Annons

Daniel var bara 18 år när blixten träffade honom. Han bodde då hemma hos sin mamma på Jaktstigen. Den där onsdagen för fem år sedan var han ensam hemma.

Det var väldigt regnigt och blåsigt. Ett av fönstren flög upp och det började regna in i huset. Daniel fick springa ut för att kunna stänga fönstret.

- Plötsligt hörde jag en kraftig smäll och allting blev helt vitt. Det var som att jag blev frånkopplad från min kropp. Jag vet inte hur länge det pågick, men när jag vaknade till låg jag på marken, minns Daniel.

Daniel gick tillbaka in i huset, men han kände sig förvirrad.

- Fingrarna skakade som om jag hade kortslutning.

Väl inomhus väntade nästa obehagliga överraskning. Daniel upptäckte att huset var rökfyllt och ringde 112.

- Räddningstjänsten var på plats väldigt snabbt, då ett grannhus också hade träffats av blixten och fattat eld. Men han som bodde där lyckades släcka branden själv, och då kom brandkåren till mitt hus i stället.

Daniel minns att han kände sig frånvarande när brandmännen anlände.

- I stället för att vara orolig och hysterisk över att huset brann, stod jag alldeles still och bara såg på.

En av brandmännen gick fram till Daniel och undrade hur han mådde och vad som hade hänt. Daniel berättade att han trodde han hade blivit träffad av blixten.

Brandmannen såg en stund på Daniel och ropade sedan på ambulans som förde Daniel till Falu lasarett.

På sjukhuset fick Daniel veta att han hade haft änglavakt. Den enda synbara skadan som blixten hade lämnat var ett brännmärke från en kran på hans högra knä. Den kranen räddade hans liv.

- På gården där jag stängde fönstret, fanns en tunna med järnkran. Jag kom av misstag åt den med mitt ben och därför hoppade blixten av mig till kranen.

Blixten hade träffat huset, som i sin tur ledde över blixten till Daniel, antingen via axeln eller huvudet enligt hans läkare. Och blixten fördes sedan ut ur hans kropp via knäet som nuddade kranen.

- Om jag inte hade råkat komma åt kranen hade jag blivit totalgrillad. Jag hade inte överlevt.

I dag har Daniel märkt att den enda skadan som blixten orsakat inte är brännmärket. Han glömmer ibland bort vad saker heter och har svårt att läsa .

- Förut läste jag jättemycket böcker. Men nu när jag läser en mening, glömmer jag ibland bort meningen innan.

- Och ibland stakar jag mig, speciellt när jag blir frustrerad.

Daniel berättar också att han blir lätt deprimerad. Han har fått veta att dessa biverkningar är vanliga hos människor som blivit träffade av blixten.

Men Daniel är lika fascinerad av blixtar i dag som han var innan blixtnedslaget.

- Det är ju sådana enorma krafter. Det är fantastiskt vad Moder Natur kan åstadkomma.

Hans största intresse brukade vara att fotografera blixtar.

- Jag kröp runt i buskarna för att få bra bilder. Men det är inget jag gör i dag. Om det åskar ute, så stannar jag inomhus. Men jag följer blixtarna intresserat från fönstret.

- Häromveckan åskade det, och jag och min fru skyndade oss hem med bilen. Då såg jag en barnfamilj ta skydd under ett träd. Jag tänkte på att det var det dummaste de kunde göra.

Men trots att han är försiktig, verkar inte åskgudarna vilja lämna honom ifred. Förra sommaren fick han närkontakt med en blixt igen.

- Jag och min fru satt här i soffan och plötsligt slog en blixt ned i trädet precis utanför vår bostad, berättar han.

- Vi blev vettskrämda.

Daniel är medveten om vilken tur han har haft som överlevde.

- Ja, jag har väl ibland tänkt på att det kanske finns ett syfte med att jag finns kvar. Om jag i den millisekunden blixten slog ned inte hade råkat nudda kranen, då hade jag inte funnits i dag.

MIRA PALOMÄKI

Mer läsning

Annons