Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gymnasiet Borlänge-Säter behöver kreativitet, men inom budget

Annons

Nya kostnader måste behandlas i den ordinarie budgetprocessen såvida inte omdispositioner inom gällande budgetram kan göras. Lägger man upp strategin efter detta så går det mycket väl att förena kreativitet med budgetdisciplin.

De närmaste åren kommer antalet ungdomar som ska börja gymnasiet öka kraftigt. Den utvecklingen ser vi redan i år. Alla nationella program i Borlänge är fulla, de sist intagnas betyg är högre än tidigare och antalet ungdomar på reservplats är stort, på en del program oacceptabelt stort.

Bygg 32 platser - 51 reserver, El 51 platser - 16 reserver, Energi/VVS 16 platser - 23 reserver, Fordon 51 platser - 17 reserver, Hotell och restaurang 34 platser - 43 reserver, Industri 26 platser - 12 reserver, Naturvetenskaplig 93 platser - 14 reserver, Samhällsvetenskaplig 120 platser - 12 reserver, Samhällsvetenskaplig/engelskspråkig 30 platser - 10 reserver, Samhällsvetenskapligräddningstjänst 30 platser - 15 reserver samt Teknik 60 platser - 20 reserver.

Många av reserverna har kommit in på sina andrahands- eller tredjehandsalternativ, men flera står i dag utan en gymnasieplats till hösten. Inför kommande år krävs ett betydligt större antal platser på samtliga program, detta betyder rejält ökade kostnader.

Allt fler ungdomar går på det individuella programmet, orsakerna är flera. Många har inte fått godkänt i svenska, engelska och matematik i grundskolan vilket betyder att de inte har behörighet att börja på ett nationellt program.

Andra har till följd av låga betyg och hård konkurrens om platserna inte kommit in på ett program som motsvarar deras önskemål och förutsättningar. Flera har också hoppat av ett program beroende på bristande motivation, sociala problem eller alltför dåliga förkunskaper.

Såväl grundskolan som gymnasieskolan måste arbeta målinriktat för att dessa ungdomar ska få bättre förutsättningar för att klara sina studier.

Invandrarungdomar som inte bott i Sverige så länge behöver tid och hjälp för att hinna komma ikapp med svenska så att de kan genomföra en gymnasieutbildning.

Vi behöver lägga mer resurser på eleverna på individuella programmet för att de ska kunna ta sig in på ett nationellt program, in i samhället och arbetslivet.

Vi vet att matematik är en stötesten för många. För att förbättra dessa kunskaper behövs en bred satsning i såväl grundskolan som i gymnasiet. Ambitionen är att vi tillsammans med högskolan, Erik Johan Ljungbergs utbildningsfond och grundskolan ska kunna utarbeta ett matematikprojekt som berör alla elever.

Genom projektet Närlink pågår ett arbete i grundskolan med att öka intresset för naturvetenskap och teknik. Teknikerjakten, Snilleblixtarna, First Lego League, Teknikåttan, Teknikmässa, studiedagar där grundskolelärare får möta teknikföretag är några av de projekt Närlink arbetar med.

Dessutom arbetar grundskolan framgångsrikt med NTA - Natur och Teknik för Alla. Det är mycket möjligt att denna verksamhet behöver kompletteras med prova-påaktiviteter för främst flickor.

Samtliga program med naturvetenskapligt och tekniskt innehåll, även de yrkesförberedande, bör ingå i ett sådant arbete. Närlink skulle kunna vara en resurs i det arbetet.

Att frigöra resurser för en nödvändig utökning av antalet studieplatser så att alla ungdomar i de allt större årskullarna kan få en meningsfull gymnasieutbildning är en stor utmaning de närmaste åren.

En annan är att rusta alla ungdomar, i synnerhet dem som har det motigast, så att de kan tillgodogöra sig en gymnasieutbildning. Lyckas vi inte med detta hamnar många unga människor utanför samhällsgemenskapen. Detta är oacceptabelt ur såväl människorättslig, humanitär, social som ekonomisk synvinkel.

Åsa Frithiofson

ordförande i gymnasienämnden

Borlänge-Säter

Mer läsning

Annons