Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gruvhål öppnade sig vid Filmarkivet

Annons

Det berättar Juhani Pihlgren, platschef för Hus- och Markbyggarna som haft uppdraget att bygga Filmarkivet.

Det forsande vattnet tog med sig stora mängder fyllnadsgrus.

- Vi upptäckte gruvhålet direkt och satte upp avspärrningar. Gruvhålet var ungefär tre meter djupt, maximalt två meter brett och fem-sex meter långt.

- Dagen efter fyllde vi igen gruvhålet med grovt makadam. Jag vet inte exakt hur mycket men kanske var det omkring 100 kubikmeter, säger Pihlgren.

Dessutom har det gjorts olika slags förstärkningar och Juhani Pihlgren försäkrar att det i dag är riskfritt att promenera i det avspärrade området som markerats med skylten "Varning Rasrisk".

Arthur Falck, Grängesberg, arbetade under perioden 1959-1989 som överingenjör och teknisk chef vid gruvan. Han lugnar oroliga med beskedet att det med all sannolikhet inte råder någon rasrisk i området.

- Det här gruvhålet uppkom säkert på den tiden när malmen bröts i dagbrott och jag skulle gissa att det då var 20, maximalt 30 meter djupt. Gruvhålet har sedan fyllts igen men under årens lopp har det skett sättningar i samband med att det har slammat ned vatten, konstaterar Falck.

- Malmkroppen i Grängesberg lutar från de västra delarna av samhället (där gruvområdet och Filmarkivet ligger) ned mot de centrala delarna. Det handlar om en kraftig lutning på 70 grader.

- Detta innebär att Filmarkivet har byggts på liggväggsidan om malmkroppen och där föreligger det ingen fara för ras. Däremot skulle det vara farligt att bygga på hängväggsidan. Om gruvdriften fortsatt hade till exempel järnvägsstationen snart hamnat i riskzonen, förklarar Arthur Falck.

För Falck kommer uppgifterna om gruvhålet vid Filmarkivet inte som någon större överraskning.

- För ungefär 50 år sedan uppstod det en jättegrop nära dåvarande mekaniska verkstaden. Bland annat så försvann det en transformator ner i gropen.

- Gropen uppstod som en konsekvens av brytning som skett i dagbrott för kanske hundratals år sedan.

Chef för Filmarkivet är Tommy Hildman. Han beklagar att inhägnaden och skylten som varnar för rasrisk fortfarande sitter kvar.

- Det verkar ju mer dramatiskt än det är i verkligheten. En olycklig formulering. Och det är ingen fara för Filmarkivet. Det är byggt direkt på berget, säger han.

Det har kostat runt tio miljoner kronor att förverkliga projekt Filmarkivet i Grängesberg.

I den bastanta huskroppen finns 20 behållare, eller rum, där det ska förvaras brandfarlig nitratfilm.

- I varje rum får det plats 1,5 ton nitratfilm, alltså totalt 30 ton. Just nu håller vi på och färdigställer byggnaden invändigt. Vi räknar med att få de första leveranserna av film i oktober. Bland annat ska det fraktas hit nitratfilm som förvaras hos Statens Filminstitut i Rotebro utanför Stockholm, uppger Hildman.

Filmarkivet har sex anställda men fler anställningar kan komma att göras redan i höst. Hildman tror att man inom en snar framtid kan vara uppåt tio anställda.

Personalen får huvudsakligen arbete med att ta hand om svensk smalfilm. Avsikten är att rädda den gamla smalfilmen åt eftervärlden genom att kopiera över den på exempelvis video och dvd.

- Den 29 augusti i fjol togs första spadtaget för Filmarkivshuset. Jag räknar med att vi kan inviga Filmarkivet någon gång i september.

- Vi måste göra något extra festligt med tanke på att Filmarkivet är unikt i Sverige och rent av i världen, framhåller Tommy Hildman.

TORBJÖRN GRANLING

Mer läsning

Annons