Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Grävde i fornminnesområde

Annons

Arbetet med att elektrifiera Rämma fäbodar pågår för fullt. Under förra veckan grävdes elkabeln mellan fäbodarna och Kåtilla ned och senare ska kabeln inne i fäbodområdet läggas på plats.

När grävarbetena pågick uppe på Risberg, där vägen planar ut efter den kraftiga stigningen från Kåtilla, grävde företaget alldeles i närheten av ett känt fornminne, en blästerugn, som är registrerad på ekonomiska kartan och där har fornminnesnummer 235.

Gärningen upptäcktes av en privatperson som ringde till länsstyrelsens kulturmiljöenhet, där arkivarie Agneta Nilsson reagerade direkt. Hon åkte till platsen och kunde konstatera att grävningen skett omkring sex meter från de synliga delarna av den gamla blästerugnen.

- Hade de gjort en anmälan till oss, som man alltid ska göra, så hade vi helst sett att de lagt kabeln på vägens norra sida i stället, eller haft arkeolog med, för att se om det kom upp något intressant när de grävde, säger Agneta Nilsson.

- Nu blev inte de synliga delarna av fornlämningen skadade, men vi brukar räkna en cirkel med en diameter på 30 meter runt den här typen som så kallat fornlämningsområde, säger Agneta Nilsson.

Spår efter aktiviteter runt en blästa brukar vara ganska så utspridda.

Nu blir det ingen polisanmälan, men kulturmiljöenheten kommer att skriva till Fortum för att få en förklaring till varför företaget inte gjorde en anmälan om arbetet när nu fornminnet fanns registrerat.

- Det är allas skyldighet att ta reda på om det finns fornminnen, där man ska gräva i marken, och söka tillstånd hos länsstyrelsens kulturmiljöenhet, säger Agneta Nilsson.

- Efter prövning, enligt kulturminneslagen, kan länsstyrelsen sedan ge ett sådant tillstånd eller ha synpunkter på hur arbetet ska genomföras, berättar Agneta Nilsson. Hon berättar också att straffet för att skada fornminnen är från böter till sex månaders fängelse.

John Samuelsson, på Fortum, säger:

- Jag trodde att det var klart i och med att vi fick klartecken från Vägverket, då vi begärde att få lägga kabeln vid deras väg och visste inte om att det här fornminnet fanns. Vi trodde också att det var tillåtet, eftersom vi grävde i vägområdet, där Vägverket rensar diken och sådant ändå.

Den aktuella blästan är, enligt arkeologen Gerhard Flink i Älvdalen, en så kallad käringblästa. Det är en blästa där man tog malmen från den nuvarande myren på andra sidan vägen. Namnet käringblästa kommer sig av att det ofta var kvinnorna som fick sköta blåsbälgen, som skulle ge syre åt elden.

Eftersom blästan inte ligger vid rinnande vatten finns det anledning att tro att den är av äldre datum. De vattendrivna blästorna kom först på 1700-1800-talet. De handdrivna käringblästorna, en vanlig typ i Älvdalen, är för det mesta betydligt äldre.

- De användes i princip mellan 1000-talet och 1500-1600-talet, säger Gerhard Flink.

Vilken ålder den aktuella blästan har är okänt, eftersom ingen arkeologisk undersökning gjorts av den. Till våren ska länsstyrelsens kulturmiljöenhet göra en uppföljning vid den aktuella platsen, för att se om några kulturlämningar kommit i dagen.

BJÖRN REHNSTRÖM

Mer läsning

Annons