Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gösta får långt till sin Maja

Annons

När Olers Gösta Johansson i sin ungdom var på dans i Bjursås fick han syn på Maja och sedan såg han ingen annan.

- Jag bjöd upp henne på en riktig tryckare och sedan var det färdigt. Det sade bara klick som de säger i dag, säger han.

1945 gifte de sig och satte bo på gården Olers i Övertänger med fyra kor och en häst. Fyra barn fick de, tre flickor och en pojke. Och en bättre kvinna kunde han inte fått. Varje ord han nämnder om henne och deras liv andas kärlek och blicken blir varm när han talar om sin Maja. För honom finns ingen vackrare eller godare kvinna.

- Inte ett ont ord har vi växlat utan dragit jämt hela tiden, säger han.

Det var med stor sorg han för ett antal år sedan upptäckte att hans Maja började bli dement. Han skötte henne själv så länge han orkade men sedan satte två hjärtinfarkter stopp och Maja fick flytta till Lyssfallets lilla demensavdelning. Där har hon nu bott i fem år och vandrat allt längre in i demensdimman.

Maja känner i dag inte igen så många och talet har försvunnit, men sin Gösta känner hon igen. Hela ansiktet spricker upp i ett leende när han kommer och deras tysta samtal sker med hjälp av Göstas smekningar och klappar. De gamla starka banden dem emellan finns kvar.

- Det här tycker hon om, se så hon skiner upp, hon är så fin min lilla gumma, säger Gösta.

Det är inte långa biten för Gösta ner till Rönndalen. Hans son Erik, som bor hemma, kör ner honom varje söndag och är flickorna hemma på besök blir det tätare besök.

- Ja, jag är ju beroende av andra för jag får ingen färdtjänst fast jag är 87 år och benen är för kravliga för bussen. Och även om jag kunde ta den är turerna så få och passar så illa, säger Gösta.

Men nu kan det bli ännu längre till Maja.

Enligt socialnämndens beslut ska Lyssfallets demensavdelning läggas ner och de dementa samlas till Risholnsgården eller ett par av Faluns servicehus.

Gösta grubblar och oroas. De extra milen för att komma till Maja blir långa och jobbiga för den som går mot de 90. Och för barnen blir det också besvärligt med ännu längre resa om de ska plocka upp Gösta på vägen.

- Att gammalt folk som jobbat och slitit i alla sina dagar ska råka ut för sådant här. Politiker som står mitt i livet förstår inte vad de ställer till, säger han.

Men mest oroar han sig för sin Maja. Hon trivs och har det gott på Lyssfallet.

Att flytta till ny miljö för den som är förvirrad blir för svårt. Att sedan inte få så täta besök gör det ännu värre, anser Gösta.

- Jag är väldigt orolig för Maja. Men ska det prompt bli flytt får jag väl ta hem henne igen. Men hur det ska gå vet jag inte. Och inte förstår jag vad politikerna ska spara på det här idiotbeslutet. Det enda de kan spara på är att folk dör undan fortare och det kommer de att göra med allt kringflyttande, säger Gösta.

KATARINA RUDBECK

Mer läsning

Annons