Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gör något konkret för tillväxten

Annons

Med hjälp av ny statistik från SCB kan Företagarna visa att tillväxttappet under de senaste åren haft stora konsekvenser för alla i vårt län.

Många av de viktigaste frågorna för Sveriges småföretag har dragits i långbänk under de senaste åren. Fåmansbolagsreglerna, som straffbeskattar ägarna till mindre aktiebolag, har utretts i år efter år utan att några betydelsefulla förändringar tillkommit. Sjuklöneansvaret är fortfarande alltför betungande för de mindre företagen. Finansieringsproblemen för nystartade företag är uppenbara trots en lång rad av utredningar. Och enligt en rapport nyligen från Sandvik har vi de högsta kostnadsläget i världen för vår arbetskraft.

I samtliga fall utlovas ständigt nya översyner av reglerna. Denna senfärdighet försvaras ofta med att tillväxtpolitiken måste vara långsiktig. Men regeringen tycks ha glömt att den långa sikten bara är en rad av korta sikter. För varje år av förlorad ekonomisk utveckling tappar Sverige i välstånd.

Under slutet av 90-talet hade Sverige en ekonomisk tillväxt på cirka fyra procent. Det var en unik period för Sverige under de senaste 30 åren, men i flera andra länder har de lyckats upprätthålla en lika hög tillväxt under en lång följd av år. På Irland har invånarna vant sig vid dessa höga tillväxttal sedan slutet av 80-talet, vilket också gjort landet till ett av EU:s rikaste länder.

När tillväxten är hög ökar lönerna som betalas ut i företagen, både genom lönehöjningar och genom att fler anställs. På bara några år får därför tillväxten stora effekter på hushållens och kommunernas inkomster.

Företagarna har, med hjälp av statistik från SCB, jämfört hur lönerna i privat sektor utvecklats under de lönemässigt goda åren 1997-2000, jämfört med situationen under 2000 till 2003.

Statistiken visar att om svensk ekonomi under 2000-talet fortsatt att växa som under slutet av 90-talet hade lönerna i privatsektor varit drygt 80 miljarder högre, vilket bland annat skulle ha tillfört kommuner och landsting cirka 25 miljarder kronor.

Tittar vi bara på effekten i vårt län som ändå inte tappat så mycket tillväxt som andra län, visar siffrorna att Dalarnas hushåll i genomsnitt skulle ha haft 3 000 kronor mer efter skatt per år om tillväxttakten från slutet av 90-talet hade stått sig under de senaste tre åren. Samtidigt hade våra kommuner och vårt landsting haft cirka 110 miljoner kronor mer i årets budget. Det hade exempelvis räckt till att finansiera 400 lärartjänster eller 600 hemvårdare i länet.

Beräkningarna visar tydligt att Sveriges ekonomiska tillväxt inte bara är ett långsiktigt problem. För varje år som går utan konkreta åtgärder så tappar vi i levnadsstandard. Alla tjänar på fler och växande företag. Nu behöver regeringen gå från ord till handling i tillväxtfrågan.

KARIN TORNEKLINT

Mer läsning

Annons