Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Giftig växt nära dagis

Annons

Bara ett par hundra meter från förskolan i Håksberg breder den gifta jättelokan ut sig. På flera partier runt förskolan saknas staket och i skogen intill samlas ibland barnen vid en slogbod. Med anledning av detta undersökte rektorn Björn Reinholdsson saken redan förra året, efter påstötningar från en botansikt kunnig förälder som spatserat i omgivningarna.
Men jättelokan breder alltså ut sig. Vilket bekräftas av barnskötaren Maria Björk som varit Håksbergs förskola trogen sedan 1988.
– Jag brukar gå den gamla vägen upp mot husgrunderna, där gruvbostäderna låg förr, där finns hallon och blåbär, säger hon.
– De har verkligen fått växa till sig, jättelokorna. Men jag har inte förstått hur farliga växterna är, säger Maria.
Brännskadeliknande symtom kan uppstå för den som kommer i kontakt med jättelokan; kraftig hudirritation, rodnad och blåsor, som kan bli stora och smärtsamma.
Besvären kan också kvarstå i veckor. Även ärrbildning och mörkfärgning av huden förekommer.
På Giftinformationscentralens hemsida går det läsa om jättelokan, att den innehåller furokumariner som är irriterande på huden, särskilt om huden utsätts för solbestrålning. Däremot är förgiftningar genom förtäring av växten inte kända.
Den som har kommit i kontakt med växten ska genast tvätta med tvål och vatten. Huden ska också skyddas mot solljus under minst två dagar även om symtom saknas.
I Falu centrum har Jättelokan lokaliserats vid åtta platser och där har Parkförvaltningen använt kemisk bekämning för att bli av med växten.
– Vi har använt mekanisk bekämpning tidigare, men det har inte fungerat så det är första gången vi tar till Glyphomax bio, ett klass II-bekämpningsmedel, säger miljöinspektör Viktor Lundgren på miljöförvaltningen i Falun, vilka utfärdar tillstånd för det bekämpningsmedel som använts. Bekämpningsmedlet penslas på för att ingen spridning ska ske utanför punkten.
Miljöchefen i Ludvika kommun, Göran Eriksson, känner också till jättelokan, men här har den endast bekämpats för hand.
– Ja, det har funnits jätteloka, bland annat i närheten av go-cart-banan och i västra Grängesberg. Vi har begärt åtgärder och så vitt jag vet har det lyckats. Men jag känner inte till att det finns i Håksberg. Vem det åligger att ta bort jättelokan, det vet jag inte eftersom det kan vara privat mark, säger miljöchefen.
Tidigare odlades den som prydnadsväxt i trädgårdar, bland annat för dess härdighet. I dag odlas inte jättelokor eftersom deras saft kan ge upphov till kontakteksem och svårläkta sår då den kommer i kontakt med huden i solsken.
Naturvårdsverket rekommenderar utrotning, på grund av dess växtsaft och förmågan att tränga undan inhemska växter.

SARAH HJÄLM

Mer läsning

Annons