Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Giftet kan ge skador på människor och djur

Annons

Att mögelskydda virke genom att doppa det i stora giftbehållare var förr en vanligen förekommande metod vid sågverken.

Den uppenbart riskabla hanteringen pågick under många år innan den efter hand kom att ersättas med moderna och miljövänliga virkestorkar.

Ett ofta förekommande preparat i sammanhanget var Servarex som bland annat användes vid skandalomsusade Ydrefors träförädling i Östergötland. Oaktat varumärke var pentaklorfenolen den aktiva beståndsdelen.

I Ydrefors inleddes doppningen i början av 1960-talet och kom att pågå ända fram till nedläggningen 1976.

Det resulterade i att området blev starkt förgiftat av dioxin.

-Pentaklorfenoler var vanliga vid antimögelbehandlingen på 1960-talet och den typen av ämnen är inte nedbrytbara. De kan ligga kvar i marken i många år och är farliga både ur hälso- och miljösynpunkt. Det är samma sak med kreosoten, den blir också liggande kvar, säger Ulf Rick vid Kemikalieinspektionen (KemI) i Stockholm.

Är det lämpligt att, i saneringssyfte, börja rota i mark som kan vara svårt infekterad av dioxiner?

-Det beror på. Är det lerjordar är det bara att låta det ligga kvar. Men om föroreningen finns i närheten av en rullstensås är det bättre att försöka få bort den, är rådet från Rick.

Om dioxiner kan konstateras att de tveklöst kan ge allvarliga skador på individer beroende på exponeringens omfattning. Vid djurförsök har man bland annat funnit att de kan ge upphov till störningar i fortplantningen.

Det sistnämnda kan vara en förklaring till varför fem dräktiga kvigor vid Rönnäsets lantbruk fick missfall efter att de, i ett dike, druckit förorenat vatten från sågområdet.

FREDDY NYLUND

Mer läsning

Annons